För gammal att få föda sitt barn

Fallet Julia och hennes partners embryo har gett upphov till debatt. För drygt fem år sedan lämnade idag 46-åriga Julia och hennes partner ett ägg med spermier på IVF-kliniken i Falun. Embryot blev lyckat, det frystes ner och sparades till senare. Men när de i höstas ville använda det för att skaffa barn blev det nej från Socialstyrelsen. Julia var för gammal.

Julia och hennes partner har överklagat beslutet till Högsta förvaltningsdomstolen. De anser nämligen att de har blivit diskriminerade. Läkaren på IVF-kliniken  i Falun håller med om att det finns en åldersdiskriminering i det här men anser samtidigt att det finns ganska generösa regler.   

På  P4 Dalanytt fanns en artikel om Julia och möjlighet att skriva  kommentarer. Där skrev Julia bl.a: ”Jag och min man har betalt drygt 450 000 kr i kampen för att få barn  Vi är ofrivilligt och oförklarligt barnlösa sedan många år. Enligt lag är det en sjukdom, men gäller ändå inte p.g. a. 37 års gränsen i de flesta landsting.”

Men Julia gjorde ett misstag.  Hon räknade  fel på tiden. Två ­månader efter sin 46-årsdag ringde Julia kliniken och fick veta att frystiden skulle gå  ut om några veckor. Inte som hon trodde om ett år. De kontaktade Socialstyrelsen och fick först lugnande besked. Frystiden brukar förlängas. Men sen kom nästa chock. Juli var, vid 46 års ålder, för gammal

Enligt Julia fanns det i  Aftonbladet  en artikel där läsekretsen kunde rösta. Det visade att 73 % röstade mot att myndigheten skall få bestämma när man ska få barn. Det var 26 % som ansåg att myndigheten skall få göra det.

Assisterad befruktning  är ett laddat ämne när det kommer upp till diskussion. Många kan föra en saklig debatt. Men andra är aggressiva i sin framtoning. Någon använde i Ring P1 begreppet ”Biologisk arrogans” när det gäller att vilja få barn. Det är ett starkt uttryck i en fråga som berör många.

Sjukvårdskostnaden för assisterad befruktning kommer ofta  i fokus. Varför ska vi betala för konstgjord befruktning? kan det då heta. Men det är inte som vilken sjukvårdskostnad som helst. Ett nyfött barn beräknas bidra med  ca 16,2  miljoner kronor till Sveriges BNP under sin levnad. Detta enligt Vetandets värld för några år sedan. 

Riskerna vid graviditet vid högre ålder, liksom möjligheten att följa barnet under uppväxtåren har också  diskuterats. Men vi blir samtidigt allt friskare allt högre upp i åren. Vilket bl.a. förslaget till höjd pensionsålder utgår ifrån.  Här är vi inte konsekventa. Inte heller när det gäller högsta  tillåtna ålder för kvinnan vid respektive landsting. Varför olika åldersgränser? 

Julia  hänvisade i kommertarsfältet  till statistik från SCB  över barnafödandet i olika åldrar.   Statistiken visade att det var nästan tio gånger vanligare att 40-44-åriga kvinnor fick barn i början på 1870-talet än idag. Och bland 1800-talets 45-49-åriga kvinnor var det 20 gånger vanligare. Det skedde då på naturlig väg.

En annan fråga: Idag tillkommer många barn utomlands vad gäller  ägg- och spermadonation.  Dessa barn, kan inte statistiskt följas upp på samma sätt som de barn som befruktats vid en svensk klinik.
  
På en klinik i Falun ligger ett perfekt embryo. Men paret ­förbjuds att sätta in det i Julias livmoder. Två centrala frågor:
ETT:  Vem har förfoganderätten över Julia och hennes partners nedfrysta embryo?
TVÅ: Får frysta embryon, biologiskt material, skickas utomlands för att Julia där ska kunna befruktas?