Bra betyg kräver bra elevhälsa

Förr kunde eleverna gå till  kuratorn, skolsköterskan eller skolpsykologen i större utsträckning. Nu finns det inte alltid tillgång till dessa yrkesgrupper på elevens skola. 

Bara tre av tio skolkuratorer har idag tid att arbeta med förebyggande insatser för elevernas hälsa.  Elevhälsans yrkesgrupper är skolsköterskor, skolläkare, skolkuratorer, specialpedagoger och skolpsykologer Enligt skollagen, som skärptes 2011, ska alla elever ha tillgång till en skolkurator vid behov.

På psykologsidan behövs också förstärkning. Psykologförbundet anser att det ska vara max 500 elever per psykolog i grund- och gymnasieskolan. I Stockholms stad fanns det 949 elever per skolpsykolog 2011. För få psykologer i skolorna leder också till att det blir högre tryck på barn- och ungdomspsykiatrin, BUP.

Skolsköterskans roll i elevhälsan har varit och är viktig. Men yrket har förändrats. Tidigare var det mer sjukvård och fysisk ohälsa. Förr kunde eleverna gå till skolpsykologen i större utsträckning. Nu finns det inte alltid tillgång till skolpsykolog eller kurator på skolan.

En skolsköterska berättade i SvD för några år sedan om att hon arbetade både i Enskedeskolan och i Hagsätraskolan. I den mer välbärgade stadsdelen Enskede hade många av barnen aktiviteter flera gånger i veckan. I Hagsätra var det få som hade råd med aktiviteter. Att inte ha råd kan också bli en stressfaktor. Skolsköterskan ansåg att socioekonomiska förhållanden hade stor inverkan på elevernas hälsa.

Nya grupper har tillkommit som berör elevhälsan. Som till exempel gömda barn som nu får rätt att gå i skolan. Där ska staten ge bidrag för utbildning och skolgång som också bör innefatta elevhälsan. Detta föreslås börja gälla den 1 juli 2013.

En annan grupp är barn som bor med en förälder på skyddat boende, men som trots skolplikt ibland har svårt att få gå i skolan. Anledningen kan t.ex. vara dålig kommunikation mellan kvinnojourer och utbildningsförvaltningen, enligt skolborgarrådet i Stockholm.  

Men verksamhetschefen på Alla Kvinnors Hus säger att kommunerna måste besluta snabbare om interimistisk vårdnad - alltså att den ena föräldern får ensam vårdnad redan under utredningstiden. Detta eftersom båda föräldrarna annars måste informeras när barnet byter skola, vilket skulle kunna röja skyddad information. Det måste också bli enklare att snabbt få fram lediga skolplatser.

Ungefär var fjärde barn- och ungdomskontakt till BRIS under år 2011 handlade om psykisk ohälsa och det är framförallt tonårsflickor som kontaktar. Temat för BRIS-rapporten 2012 är just psykisk ohälsa hos barn och unga.  Slutsats: Bra betyg kräver bra elevhälsa.