20 april 2013

För gammal att få föda sitt barn


Fallet Julia och hennes partners embryo har gett upphov till debatt. För drygt fem år sedan lämnade idag 46-åriga Julia och hennes partner ett ägg med spermier på IVF-kliniken i Falun. Embryot blev lyckat, det frystes ner och sparades till senare. Men när de i höstas ville använda det för att skaffa barn blev det nej från Socialstyrelsen. Julia var för gammal.

Julia och hennes partner har överklagat beslutet till Högsta förvaltningsdomstolen. De anser nämligen att de har blivit diskriminerade. Läkaren på IVF-kliniken  i Falun håller med om att det finns en åldersdiskriminering i det här men anser samtidigt att det finns ganska generösa regler.   

  P4 Dalanytt fanns en artikel om Julia och möjlighet att skriva  kommentarer. Där skrev Julia bl.a: ”Jag och min man har betalt drygt 450 000 kr i kampen för att få barn  Vi är ofrivilligt och oförklarligt barnlösa sedan många år. Enligt lag är det en sjukdom, men gäller ändå inte p.g. a. 37 års gränsen i de flesta landsting.”

Men Julia gjorde ett misstag.  Hon räknade  fel på tiden. Två ­månader efter sin 46-årsdag ringde Julia kliniken och fick veta att frystiden skulle gå  ut om några veckor. Inte som hon trodde om ett år. De kontaktade Socialstyrelsen och fick först lugnande besked. Frystiden brukar förlängas. Men sen kom nästa chock. Juli var, vid 46 års ålder, för gammal

Enligt Julia fanns det i  Aftonbladet  en artikel där läsekretsen kunde rösta. Det visade att 73 % röstade mot att myndigheten skall få bestämma när man ska få barn. Det var 26 % som ansåg att myndigheten skall få göra det.

Assisterad befruktning  är ett laddat ämne när det kommer upp till diskussion. Många kan föra en saklig debatt. Men andra är aggressiva i sin framtoning. Någon använde i Ring P1 begreppet ”Biologisk arrogans” när det gäller att vilja få barn. Det är ett starkt uttryck i en fråga som berör många.

Sjukvårdskostnaden för assisterad befruktning kommer ofta  i fokus. Varför ska vi betala för konstgjord befruktning? kan det då heta. Men det är inte som vilken sjukvårdskostnad som helst. Ett nyfött barn beräknas bidra med  ca 16,2  miljoner kronor till Sveriges BNP under sin levnad. Detta enligt Vetandets värld för några år sedan. 

Riskerna vid graviditet vid högre ålder, liksom möjligheten att följa barnet under uppväxtåren har också  diskuterats. Men vi blir samtidigt allt friskare allt högre upp i åren. Vilket bl.a. förslaget till höjd pensionsålder utgår ifrån.  Här är vi inte konsekventa. Inte heller när det gäller högsta  tillåtna ålder för kvinnan vid respektive landsting. Varför olika åldersgränser? 

Julia  hänvisade i kommertarsfältet  till statistik från SCB  över barnafödandet i olika åldrar.   Statistiken visade att det var nästan tio gånger vanligare att 40-44-åriga kvinnor fick barn i början på 1870-talet än idag. Och bland 1800-talets 45-49-åriga kvinnor var det 20 gånger vanligare. Det skedde då på naturlig väg.

En annan fråga: Idag tillkommer många barn utomlands vad gäller  ägg- och spermadonation.  Dessa barn, kan inte statistiskt följas upp på samma sätt som de barn som befruktats vid en svensk klinik.
  
På en klinik i Falun ligger ett perfekt embryo. Men paret ­förbjuds att sätta in det i Julias livmoder. Två centrala frågor:
ETT:  Vem har förfoganderätten över Julia och hennes partners nedfrysta embryo?
TVÅ: Får frysta embryon, biologiskt material, skickas utomlands för att Julia där ska kunna befruktas?




19 april 2013

Äldreomsorg – social infrastruktur

 
Marta Szebehely  professor vid Stockholms universitet, föreläste  i ABF-huset i Stockholm  på ett möte som ordnats av Gröna Seniorer i stockholmsregionen. 

En utgångspunkt som Marta Szebehely lyfte fram var att äldreomsorgen  är en välfärdstjänst. Precis som sjukvård, skola och barnomsorg Den är en del av den sociala  infrastrukturen –på samma sätt som vägar och järnvägar. Oavsett om vi just nu går på vägen så behöver vi den.

Kommunen har det yttersta ansvaret, inte familjen. Det ska vara lika för rika och fattiga. Det är den nordiska modellen.

Äldreomsorgen är inte som vilken annan tjänst som helst .Den är viktig för oss alla även om vi just nu inte använder den. Om jag vet att det finns en bra äldreomsorg när jag blir gammal  då kan jag, i aktiv ålder, ägna mig åt mitt jobb och sociala  intressen. Jag behöver inte oroa mig speciellt för min ålderdom. Det är viktigt.

Och har jag gamla föräldrar som har behov av omsorg  då kan jag ägna mig fullt ut åt mitt jobb om jag vet att det finns en bra äldreomsorg. Det är det som Marta Szebehely menar med att äldreomsorgen  är en välfärdstjänst och en del av den sociala infrastrukturen. Det påverkar välfärden för många  fler än de som just nu använder den.
 
Szebehely  tog  upp  rapporten ”Åtstramningens pris – hur påverkas de medelålders barnen av äldreomsorgens minskning”. Den visar att cirka 360.000 personer i arbetsför ålder hjälper en närstående varje dag eller flera gånger i veckan som anhörigvårdare.
 
Anhörigomsorgen har ökat dramatiskt. Mellan  80.000 och 100. 000 personer, mest  lågavlönade kvinnor, har gått ned i arbetstid med lägre lön och sämre framtida pension som följd av att  de hjälper närstående. Men vården av anhöriga ökar i alla sociala grupper. Mest omfattande är den dock fortfarande bland lågutbildade äldre.

Att köpa sig privat hjälp är vanligare hos högutbildade och detta har också ökat. Men betydligt mindre än hjälp från anhöriga. Det är viktigt att den svenska arbetsmarknaden får tillgång  till alla duktiga kvinnor. Då är det viktigt med en stödjande struktur. En är äldreomsorgen och en annan är barnomsorgen. 

Det största problemet är att det inte satsas tillräckligt med pengar på äldreomsorgen, enligt Marta Szebehely. Som också  menar att ju mer pengar till äldreomsorgen, desto fler medelålders kvinnor i förvärvsarbete.
 
Mellan 2001 och 2012 försvann var fjärde plats i äldreboenden, det vill säga drygt 30. 000 platser. Antalet personer med hemhjälp har ökat under de senaste decennierna i takt med att äldreboenden har lagts ner. Men det har inte kompenserats av utökad hemtjänst – sett till antalet hjälptimmar. Därav en del av problemet. När beviljad hemtjänst inte räcker till tvingas fler närstående vårda sina anhöriga.

Dessutom har Sverige halverat antalet sjukhussängar på mindre är 20 år. Fler anses allt snabbare färdigbehandlade.Vi ser nu resultatet inom akutsjukvården.  Det drabbar även äldre sjuka som skulle behöva en tids konvalescens. Men korttidsplatserna blir allt färre. Prioriteringarna allt hårdare. Då räknar man med de anhöriga.

”Vabdagar”, en motsvarighet till barnomsorg, diskuteras också på mötet. Det  innebär att anhöriga vid kortare tillfällen skulle kunna gå från jobbet för att hjälpa föräldern med exempelvis läkarbesök.
 
Marta Szebehelyoroas över vad som händer med medelålders kvinnors möjligheter att arbeta när 40-talisterna blir gamla. Sverige är också det land i Europa som har flest medelålders förvärvsarbetande kvinnor

– Därför är vi också beroende av en utbyggd äldreomsorg och därför är åtstramningarna, ett väldigt stort problem, säger Marta Szebehely.

Det här är viktiga frågor som politikerna borde ägna mer tid och uppmärksamhet åt. Frågan är varför de är så tysta. 
 

16 april 2013

Bra betyg kräver bra elevhälsa


Förr kunde eleverna gå till  kuratorn, skolsköterskan eller skolpsykologen i större utsträckning. Nu finns det inte alltid tillgång till dessa yrkesgrupper på elevens skola. 

Bara tre av tio skolkuratorer har idag tid att arbeta med förebyggande insatser för elevernas hälsa.  Elevhälsans yrkesgrupper är skolsköterskor, skolläkare, skolkuratorer, specialpedagoger och skolpsykologer Enligt skollagen, som skärptes 2011, ska alla elever ha tillgång till en skolkurator vid behov.

På psykologsidan behövs också förstärkning. Psykologförbundet anser att det ska vara max 500 elever per psykolog i grund- och gymnasieskolan. I Stockholms stad fanns det 949 elever per skolpsykolog 2011. För få psykologer i skolorna leder också till att det blir högre tryck på barn- och ungdomspsykiatrin, BUP.

Skolsköterskans roll i elevhälsan har varit och är viktig. Men yrket har förändrats. Tidigare var det mer sjukvård och fysisk ohälsa. Förr kunde eleverna gå till skolpsykologen i större utsträckning. Nu finns det inte alltid tillgång till skolpsykolog eller kurator på skolan.

En skolsköterska berättade i SvD för några år sedan om att hon arbetade både i Enskedeskolan och i Hagsätraskolan. I den mer välbärgade stadsdelen Enskede hade många av barnen aktiviteter flera gånger i veckan. I Hagsätra var det få som hade råd med aktiviteter. Att inte ha råd kan också bli en stressfaktor. Skolsköterskan ansåg att socioekonomiska förhållanden hade stor inverkan på elevernas hälsa.

Nya grupper har tillkommit som berör elevhälsan. Som till exempel gömda barn som nu får rätt att gå i skolan. Där ska staten ge bidrag för utbildning och skolgång som också bör innefatta elevhälsan. Detta föreslås börja gälla den 1 juli 2013.

En annan grupp är barn som bor med en förälder på skyddat boende, men som trots skolplikt ibland har svårt att få gå i skolan. Anledningen kan t.ex. vara dålig kommunikation mellan kvinnojourer och utbildningsförvaltningen, enligt skolborgarrådet i Stockholm.  

Men verksamhetschefen på Alla Kvinnors Hus säger att kommunerna måste besluta snabbare om interimistisk vårdnad - alltså att den ena föräldern får ensam vårdnad redan under utredningstiden. Detta eftersom båda föräldrarna annars måste informeras när barnet byter skola, vilket skulle kunna röja skyddad information. Det måste också bli enklare att snabbt få fram lediga skolplatser.

Ungefär var fjärde barn- och ungdomskontakt till BRIS under år 2011 handlade om psykisk ohälsa och det är framförallt tonårsflickor som kontaktar. Temat för BRIS-rapporten 2012 är just psykisk ohälsa hos barn och unga.  Slutsats: Bra betyg kräver bra elevhälsa.