Asylsökande fick ingen skolmat

Tidigare skrev jag om utebliven havredryck och dess konsekvenser. Några veckor senare briserade en betydligt större händelse  på Öland. ”Asylsökande barn får ingen mat i skolan,”  var rubrikerna. Det gav snabbt eko över stora delar av mediasverige. Av flera skäl. Dels det klumpiga uttalanden som de ansvariga i Borgholms kommun fällde men också eftersom frågan i sig var känslig.  Så här skrev 21 kockar  försvarade asylbarnens rätt till mat.

 

Att asylsökande barn på Öland nekas skolmat upprörde många. Och enligt Bertil Östberg (FP), statssekreterare på utbildningsdepartementet, är lagstiftningen solklar. Även asylsökande barn ska ha rätt till gratis skollunch. Varför agerade då inte Borgholms kommun? Flera kunniga på området skolfrågor uttalade sig. Bland annat skolborgarrådet i Stockholms stad, Lotta Edholm.

Men vad säger det om skolans värld i vissa situationer? Mattanten i X kommun sa till mamman att jag tar inte ansvar för om dina barn blir sjuka eftersom du inte inkommit med ett läkarintyg. Trots att läkarintyg inte behövdes för kända allergiker. Var hade ansvaret legat om barnen blivit allvarligt sjuka? Det är nämligen en viss skillnad om mjölk finns inbäddad i födoämnen eller om den rinner rakt ner i tarmen.

Och varför sa inte rektorn ifrån? Mamman hade en dust med både mattanten och rektorn. Denne visste vad saken röde sig om men undvek att agera. Förmodligen kunde rektorn agerat med skollagen i ryggen – mot mattanten – om han känt till lagen. I den annars, på vissa håll, stränga hierarken inom skolans värd reducerades beslutet alltså till mattanten. Förvirrande!

Skolan ska fostra och hjälpa elevernaatt utvecklas till självständiga, demokratiskt sinnade vuxna med förmåga till kritisk reflektion. Då borde rektorn själv visat prov på denna förmåga och regerat. Det för tankarna till betydligt värre områden – nämligen skolmobbning. Hur reagera skolan då ibland?

När det gäller fallet med de asylsökande barnen på Öland och deras uteblivna skollunch hade det en helt annan dignitet. De var asylsökanden och kommunen ville inte ge dem skollunch. Det var laddat. Därtill en stor okunskap från ansvarigt håll. Och, som det kunde tolkas, en något nedsättande syn på de berörda. ”De här människorna kommer från ett främmande land… De får ersättning för mat av staten och då kan jag känna att man måste titta över bidraget för mat så att man inte får bidrag för dubbla luncher,” sa utbildningschefen i Borgholms kommun. Det fanns fler märkliga och okunniga uttalanden.

Lever Öland helt isolerat från övriga Sverige? Nu hamnade skolans ledning vid skampålen och fick valsade runt i media. Eller förekommer okunskap inom skolans värld inom fler områden men som inte har samma dignitet och därmed inte blir känt? Skolan handlar inte bara om betyg utan om bemötande, kunskap och civilkurage från ansvarigt håll. Antingen det handlar om utebliven havredryck eller utebliven skollunch.