Barnomsorg på obekväma tider

Många tusentals föräldrar jobbar natt. De flesta inom serviceyrken där det ofta krävs arbete på såväl kvällar som helger och nätter. Arbete under obekväm tid är ett nödvändigt inslag för att samhället ska fungera. Då krävs det barnomsorg utöver dagtid. Det är kommunerna som har ansvaret för barnomsorgen också när det gäller föräldrar som arbetar på obekväma tider. Men samtidigt är inte nattomsorg en självklar rättighet.

Exempel på arbete på obekväm arbetstid är: Poliser, buss- och tunnelbaneförare, flygvärdinnor, städare, kassörskor, sjukvårdspersonal, personal inom äldreboenden och omsorg. Men en ledarskribent på DN löste problemet för nattarbetande mammor. De kan jobba dagtid.

Många föräldrar kan pussla ihop obekväm arbetstid med hjälp av vänner, anhöriga och barnflickor. Men inte alla. Det kan dessutom på sikt vara svårt att förlita sig till ett barnvaktssystem, med närstående och vänner, utöver det som samhället bör erbjuda. Vi vet att många, särskilt kvinnor, tvingas tacka nej till arbete på obekväm arbetstid. Det slår extra hårt mot ensamhushållens ekonomi.

Somliga uppmanas av sin stadsdel att söka nytt jobb eller byta till dagtjänst. Till ett ”vanligt” jobb. Enligt uppgift finns det nu bilagt ett tillägg till ansökningshandlingarna,  som stadsdelarna använder. Tillägget lyder:”I de fall där det är en nattjänst måste intyg med från arbetsgivaren där det framgår att det inte finns någon annan tjänst.”  Egendomligt sätt att ”lösa” problemet. Att därmed, om möjligt, få småbansföräldern att byta jobb.

 Malmö stad ställer t.ex. inte krav på att byta arbetstid utan den fasta tjänst som man har är det som gäller. Ingen förälder ska behöva tacka nej till ett kvälls- eller nattarbete och möjligheten till egen försörjning. Familjesituationer ser olika ut och för ensamstående föräldrar är nattomsorg en viktig och nödvändig satsning, säger man från Malmö stad.

Enligt vad som framkommit i en DN-artikel (13 febr -12) anser tjänstemännen i  Stockholms stad att staden har en generös hållning till barnomsorg på obekväm tid. Medan de som söker barnomsorg  på dessa tider hävdar motsatsen. Det kan också skilja mellan beviljad obekväm tid  utifrån samma förhållanden men stadsdelarna emellan. Det finns idag inget kösystem och ingen garanti. Det finns privat nattomsorg, Rektangeln, med ca 40 barn. Därifrån köper stadsdelarna ibland platser.

Någon stadsdel uppges vid enstaka tillfällen givit hjälp i hemmet med barnomsorg på obekväm arbetstid. Oftast har det då handlat om några timmar från dagis stänger tills förälderns jobb slutar på kvällen. 

Det är också ett bekymmer att det ibland beviljas färre timmar än vad som föräldern ansökt om. Om så är fallet måste en överklagan lämnas in varje halvår för att få täckning för barnomsorgen fullt ut. En del föräldrar blir beklämda över att de, trots att de vill arbeta, klara sig själva och sin ekonomi, blir ifrågasatta när det gäller antal timmar som de arbetar. De ombeds redogöra för sitt schema i detalj och ansöka om timmar var sjätte månad.

Det händer att ansökningarna blir liggande på hög vilket skapar oro hos föräldern. Eller där  föräldern överklagar ett beslut till såväl JO, förvaltningsrätten som kammarrätten. Men det blir ett status quo då överklagandet hänvisas tillbaka till Stockholms stad. Om stadsdelen dessutom kontaktar JO och säger att man har ändrat sina rutiner så agerar inte JO mer.

En person säger att hon gjorde sitt val för tio år sedan. Att jobba natt. Långt innan hon fick barn. Hon har allergi och astma och utsätts inte för så stor exponering när hon jobbar natt. Hon presterar dessutom bättre på sitt jobb nattetid och arbetstidsförkortningen, som det innebär att jobba natt (32.33 h/vecka), gör att hon orkar jobba heltid och ta hand om sitt barn.   

Nu uppmanas landets kommuner, från riksdagshåll, till skärpning – annars kan det bli lagstiftning. Men samtidigt delegerar staten allt mer ansvar till kommunerna – utan att alltid skicka med finansiering. Enligt uppgift får inte stadsdelarna några pengar från centralt håll i staden till finansieringen av barnomsorg på obekväm tid.

Regeringen har i förarbeten förtydligat att den nya lagen innebär att kommunerna inte utan vidare kan avstå från att tillhandahålla barnomsorg på obekväm arbetstid. Ambitionen ska vara att de familjer som har behov av sådan omsorg också ska få det. Men å andra sidan säger regeringen att varje ansökan ska prövas individuellt och att barnomsorg på obekväm tid inte kan ses som en självklar rättighet. Då kan det bli så att småbarnsfamiljen ändå står utan barnomsorg på obekväm arbetstid. Status quo.

En ensamstående förälder och sjuksköterska  framträdde i DN den 13 febr. 2012 och  berättade om hur det är att arbeta  på obekväm tid.  Omedelbart skrev Hanne Kjöller, ledarskribent i DN se. under rubriken: ”Lite får föräldrar också offra”. Hon ifrågasatte om mamman hade rätt till sitt förstahandsval när det gäller arbetstider. Mamman borde kunna  välja dagtid, enligt ledarskribenten.

”Det är ob-tillägget  och de längre ledigheterna som mamman inte vill bli av med.” Den slutsatsen drog Kjöller. Kvinnor är inte alltid så värst sympatiska mot varandra. Vidare skrev Kjöller : ”Ska en astronaut kunna kräva barnomsorg tre månader i sträck för att sedan kunna vara ledig med sitt barn resten av året? Eller ska man kanske kräva att de föräldrar som kan ska vänta med rymdresor och  nattarbete tills barnen klarar sig utan offentlig omsorg?”

Så löste DN:s ledarskribent Kjöller frågan barnomsorg på obekväma tider. Frågan är vad riksdag och regering kommer att åstadkomma för realistisk lösning. Om de nu gör någonting alls.