26 februari 2012

Barnomsorg på obekväma tider


Många tusentals föräldrar jobbar natt. De flesta inom serviceyrken där det ofta krävs arbete på såväl kvällar som helger och nätter. Arbete under obekväm tid är ett nödvändigt inslag för att samhället ska fungera. Då krävs det barnomsorg utöver dagtid. Det är kommunerna som har ansvaret för barnomsorgen också när det gäller föräldrar som arbetar på obekväma tider. Men samtidigt är inte nattomsorg en självklar rättighet.

Exempel på arbete på obekväm arbetstid är: Poliser, buss- och tunnelbaneförare, flygvärdinnor, städare, kassörskor, sjukvårdspersonal, personal inom äldreboenden och omsorg. Men en ledarskribent på DN löste problemet för nattarbetande mammor. De kan jobba dagtid.

Många föräldrar kan pussla ihop obekväm arbetstid med hjälp av vänner, anhöriga och barnflickor. Men inte alla. Det kan dessutom på sikt vara svårt att förlita sig till ett barnvaktssystem, med närstående och vänner, utöver det som samhället bör erbjuda. Vi vet att många, särskilt kvinnor, tvingas tacka nej till arbete på obekväm arbetstid. Det slår extra hårt mot ensamhushållens ekonomi.

Somliga uppmanas av sin stadsdel att söka nytt jobb eller byta till dagtjänst. Till ett ”vanligt” jobb. Enligt uppgift finns det nu bilagt ett tillägg till ansökningshandlingarna,  som stadsdelarna använder. Tillägget lyder:”I de fall där det är en nattjänst måste intyg med från arbetsgivaren där det framgår att det inte finns någon annan tjänst.”  Egendomligt sätt att ”lösa” problemet. Att därmed, om möjligt, få småbansföräldern att byta jobb.

 Malmö stad ställer t.ex. inte krav på att byta arbetstid utan den fasta tjänst som man har är det som gäller. Ingen förälder ska behöva tacka nej till ett kvälls- eller nattarbete och möjligheten till egen försörjning. Familjesituationer ser olika ut och för ensamstående föräldrar är nattomsorg en viktig och nödvändig satsning, säger man från Malmö stad.

Enligt vad som framkommit i en DN-artikel (13 febr -12) anser tjänstemännen i  Stockholms stad att staden har en generös hållning till barnomsorg på obekväm tid. Medan de som söker barnomsorg  på dessa tider hävdar motsatsen. Det kan också skilja mellan beviljad obekväm tid  utifrån samma förhållanden men stadsdelarna emellan. Det finns idag inget kösystem och ingen garanti. Det finns privat nattomsorg, Rektangeln, med ca 40 barn. Därifrån köper stadsdelarna ibland platser.

Någon stadsdel uppges vid enstaka tillfällen givit hjälp i hemmet med barnomsorg på obekväm arbetstid. Oftast har det då handlat om några timmar från dagis stänger tills förälderns jobb slutar på kvällen. 

Det är också ett bekymmer att det ibland beviljas färre timmar än vad som föräldern ansökt om. Om så är fallet måste en överklagan lämnas in varje halvår för att få täckning för barnomsorgen fullt ut. En del föräldrar blir beklämda över att de, trots att de vill arbeta, klara sig själva och sin ekonomi, blir ifrågasatta när det gäller antal timmar som de arbetar. De ombeds redogöra för sitt schema i detalj och ansöka om timmar var sjätte månad.

Det händer att ansökningarna blir liggande på hög vilket skapar oro hos föräldern. Eller där  föräldern överklagar ett beslut till såväl JO, förvaltningsrätten som kammarrätten. Men det blir ett status quo då överklagandet hänvisas tillbaka till Stockholms stad. Om stadsdelen dessutom kontaktar JO och säger att man har ändrat sina rutiner så agerar inte JO mer.

En person säger att hon gjorde sitt val för tio år sedan. Att jobba natt. Långt innan hon fick barn. Hon har allergi och astma och utsätts inte för så stor exponering när hon jobbar natt. Hon presterar dessutom bättre på sitt jobb nattetid och arbetstidsförkortningen, som det innebär att jobba natt (32.33 h/vecka), gör att hon orkar jobba heltid och ta hand om sitt barn.   

Nu uppmanas landets kommuner, från riksdagshåll, till skärpning – annars kan det bli lagstiftning. Men samtidigt delegerar staten allt mer ansvar till kommunerna – utan att alltid skicka med finansiering. Enligt uppgift får inte stadsdelarna några pengar från centralt håll i staden till finansieringen av barnomsorg på obekväm tid.

Regeringen har i förarbeten förtydligat att den nya lagen innebär att kommunerna inte utan vidare kan avstå från att tillhandahålla barnomsorg på obekväm arbetstid. Ambitionen ska vara att de familjer som har behov av sådan omsorg också ska få det. Men å andra sidan säger regeringen att varje ansökan ska prövas individuellt och att barnomsorg på obekväm tid inte kan ses som en självklar rättighet. Då kan det bli så att småbarnsfamiljen ändå står utan barnomsorg på obekväm arbetstid. Status quo.

En ensamstående förälder och sjuksköterska  framträdde i DN den 13 febr. 2012 och  berättade om hur det är att arbeta  på obekväm tid.  Omedelbart skrev Hanne Kjöller, ledarskribent i DN se. under rubriken: ”Lite får föräldrar också offra”. Hon ifrågasatte om mamman hade rätt till sitt förstahandsval när det gäller arbetstider. Mamman borde kunna  välja dagtid, enligt ledarskribenten.

”Det är ob-tillägget  och de längre ledigheterna som mamman inte vill bli av med.” Den slutsatsen drog Kjöller. Kvinnor är inte alltid så värst sympatiska mot varandra. Vidare skrev Kjöller : ”Ska en astronaut kunna kräva barnomsorg tre månader i sträck för att sedan kunna vara ledig med sitt barn resten av året? Eller ska man kanske kräva att de föräldrar som kan ska vänta med rymdresor och  nattarbete tills barnen klarar sig utan offentlig omsorg?”

Så löste DN:s ledarskribent Kjöller frågan barnomsorg på obekväma tider. Frågan är vad riksdag och regering kommer att åstadkomma för realistisk lösning. Om de nu gör någonting alls.





10 februari 2012

Markfallet värre än Bjästa


Artikel, se nedan.
Det går inte att lappa och laga en åldrad myndighet i en ny tid. Det handlar om problem med Socialtjänstlagen och socialtjänsten.  Många, både barn och vuxna, drabbas. Bristfällig dokumentation, långa utredningar och lagar som inte är up to date riskerar rättssäkerheten. Nu reagerar såväl professionen som delar av landets socialchefer.

Historien om familjehemsbarnen i Mark visar att lagstiftningen behöver ses över. Det anser Barnombudsmannen, Rädda barnen och Anders Broberg, professor i anknytningsteori m. fl.

Av Kammarrättens dom framgår  att barnen fick sin första grundläggande anknytning i det första fosterhemmet i Mark. Det skulle vara skadligt om barnen inte fick träffa fosterföräldrarna igen. Barnen bör också, som ett led i sin bearbetning, få tillfälle att umgås med fosterföräldrarna i deras hem, står det i domen.

Men Marks socialnämnd går nu tvärt emot Kammarrättens dom.  Nu skall istället barnens behov av fosterföräldrarna utredas och om barnen överhuvudet taget har något behov av de psykologiska föräldrar de lärt känna som sina föräldrar. Det handlar alltså inte längre om när fosterföräldrar och barn skall få träffas utan om de skall träffas överhuvudet taget. Trots att domen är tydlig skall det nu utredas igen i Marks kommun. Utredning och förhalning har fortlöpande pågått i detta ärende.

Det behövs betydligt större social kompetens inom socialtjänsten i mötet med frustrerade vårdnadshavare. Dessa står inför sitt livs troligen svåraste situation – att fråntas sitt/sina barn. I Markfallet hade funnits mycket mer att önska.

Men  artikeln nedan handlar om det som skedde utöver själva omhändertagandet. Den dolda agendan. Ibland diffusa uttalanden, ej adekvata  uppgifter i akter, förtal.  Smutskastning  som efter hand spritt sig till bloggar och tidningarnas kommentatorsfält när det gäller fostermamman. Det är inte allmänheten i gemen som skriver nedlåtande, flertalet stödjer fostermamman i hennes kamp.

Det handlar också om huruvida de båda advokaterna som skulle företräda Marks socialnämnd respektive den biologiska mamman har uppträtt enligt god advokatsed. För att utröna detta har jag gjort en anmälan till Advokatsamfundets disciplinnämnd.

Det handlar även om Gryning Vård AB som tjänar stora pengar på dessa två barns utsatthet. Hur mycket?  Här är förhoppningen att även Gryning Vård ingår i den granskning som åklagaren nu ska inleda när det gäller Marks socialnämnd. Gryning Vårds agerande i de båda domstolarna föreföll något märkligt.

Blir det någonsin bättre för utsatta barn? Både för dem som omhändertas akut och på ett felaktigt sätt men också för de barn som borde omhändertas men där så inte sker? För att stärka rättssäkerheten behövs en förändring av Socialtjänstlagen.

Här finns en huvudartikel med såväl externa som interna länkar. Exempelvis två anmälningar till Advokatsamfundet. 

Det är min förhoppning att media åter vänder sitt strålkastarljus mot Marks socialnämnd när det gäller de många oklara turerna på en, som det förefaller, till delar dold agenda. 
Markfallet värre än Bjästa
http://www.alternativ-debatt.se/politik/markfallet_varre_%C3%A4n__bjasta.htm