26 augusti 2011

Mark – livsavgörande beslut på oklara grunder

Mark –  livsavgörande beslut på oklara grunder. Allmänheten har rätt att vara kritisk till mycket av det utredningsarbete som i dag ligger till grund för livsavgörande beslut över enskilda familjers liv. En utredning ska vara  konstruktiv och inte destruktiv. Den ska  bygga på rättssäkerhet. Inte på makt eller interna konflikter.

Stormen kring fosterbarnsskandalen med de två barnen  ”Fanny ” och ”Rasmus” hade knappast lagt sig när Marks kommun  i mitten av maj i år  gjorde ett nytt märkligt omhändertagande av tre barn. Socialstyrelsen har tidigare riktat kritik även i detta fall mot Marks socialtjänst. Barnen omhändertogs akut.

Den 19 maj omhändertog socialtjänsten i Marks kommun, under uppmärksammade former,  tre syskon 9, 6. och 4 år gamla från förskola och skola.  De fördes  till okänd ort.

Efter nio veckor,  helt isolerade från föräldrar, lärare och skolkamrater,  (men där anmälaren hade viss kontakt)  beslutade socialutskottet den 29 juli att upphäva LVU-beslutet. De  tre barnen fick komma hem.  Politiker och tjänstemän var dock inte överens. Men socialutskottet, som tagit till sig av och hans granskning av fallet,  kom fram till att det inte fanns underlag för omhändertagande.

Nu har åter en strid blossat upp kring dessa barn. Sociala utskottet har fått kritik för bristande motivering till att de omhändertagna syskonen fick återvända  hem. En något märklig motivering. Frågan är vad oenigheten egentligen handlar om.  ´I motsats till rubriken borde kanske frågan lyda: Var det rätt av  v. ordf. i socialutskottet Tommy Karlsryd (S) att akut omhänderta  barnen i maj?  Det är den aktuella huvudfrågan. 
 
Socialtjänsten i Marks kommun fick hösten 2010 kritik av Socialstyrelsen för att inte ha fullföljt utredandet kring den berörda familjen.  Utredningsarbetet verkar p.g.a. Socialstyrelsens  kritik, återupptagits i mars 2011. Då är frågan: Var det en  gammal och  nedlagd polisutredning som åter togs upp i maj?   De uttalanden som barnen tidigare gjort  i polisutredningen var  nämligen redan kritiskt prövade av åklagare. Och befunna u. a.  Det har också hävdatas,  utan att någon som helst saklig grund anförts, vissa saker kring familjen.  Bevisbördan för sådana uttalanden ligger på anmälaren. Detta måste utredas.   

En tydlig tidsaxel är, enligt viktig vid utredningsarbete. Det förefaller saknas här.  Uppgifter skall placeras i tid och en del uppgifter kan här anses föråldrade och i dagsläget föga relevanta. Det kan även ha avgörande  betydelse för resonemang och tolkning i vilken tidsordning saker inträffar.  

Var det en gammal utredning om Marks socialnämnd  tog upp igen i maj och som det nu   tvistas om? Vad nytt tillkom i maj vid det akuta omhändertagandet? Det måste socialnämnden i varje fall svara föräldrarna på.  Det har föräldrarna  enligt lag rätt att få veta. Utredningar ska dessutom  vara aktuella. 

Bo Edvardsson anser att utredningen i detta ärende med de tre barnen var undermålig. Sakligheten var väldigt mycket frånvarande. Det handlar om godtyckligt tyckande och bristande källredovisning. Och oetiska metoder som att skriftligen bedöma hemmiljön genom att smygtitta in genom fönstren.

Det handlar också om ensidigt urval av uppgifter och personer. T. ex att välja bort vänner och bekanta till familjen som kunnat ge en annan bild har ignorerats.

Trots den, enligt Edvardsson, bristfälliga utredningen fastställde Förvaltningsdomstolen det omedelbara omhändertagandet i maj 2011. 

Nu rullar delar av politikers och tjänstemäns kritik mot att barnen fick komma hem vidare. Socialnämnden i Mark, som nu tvistar, förefaller ignorera Barnkonventionen.

En viktig fråga i sammanhanget är också:  Varifrån ska föräldrar och barn få stöd för att bearbeta det som hänt? Knappast från delar av den socialnämnd som nu anser att barnens hemvändande inte var rätt. 

Nya sjukregler – vad händer?

S och M förefaller – nästan –  börja bli överens om nya sjukregler och  försörjningsstöd. S vill dock att det ska gälla alla. M riktar sig till unga vuxna. I vissa förortsområden står  40 % av befolkningen utan jobb. Dessa får idag inte a-kassa. S och M vill nu att de som har försörjningsstöd under en period, 6 månader har nämnts, ska slippa få bidraget reducerat. Även tillfälliga arbetsinkomster sänker idag stödet lika mycket som inkomsten.

Många är oroade men något förtydligande har inte getts. Som DN påpekade (25/8) så lät Waidelich rent av som en kopia av Reinfeldt: ”Det ska vara lönsamt att gå från bidrag till jobb. Det är den viktiga signalen, att vi hävdar arbetslinjen.” Men med nya socialbidragsregler kan nya problem uppstå. Utan att lösa andra. Försäkringskassan, FK,  anser regeringens förslag till nya sjukregler  motverkar arbetslinjen

Regeringen har tagit fram förslag till nya sjukregler. En ny ersättning, "Sjukpenning i särskilda fall",  införs för nollklassade. Om det vore ”oskäligt” att inte göra det, heter det. Man kan förmoda att det då syftas på de riktigt sjuka, med livshotande sjukdomar och/eller som har en framskriden cancer. Sådana exempel har ofta visats i media. Regeringen räknar med att ca. 2.000 personer kan komma att ansöka om "Sjukpenning i särskilda fall". Enligt Försäkringskassan,  FK,  ca 6.000 personer. Källa: Riksdag & Departement (R&D) nr 21/11

Till dessa förändringar bör också  kopplas frågan om  hur det går med alla de andra, mångtusentals, som har friskförklarats av FK? I den turbulens som uppstod när sjukreglerna  infördes deltog inte  alla sjuka i dessa program. Många fick istället socialbidrag. Kommer dessa, sjuka friskförklarade, att ingå i de nya sjukreglerna? 

Nytt bostadsstöd, som tar hänsyn till försörjningsbörda införs för dem som deltar i arbetslivsintroduktion eller återvänder till sjukförsäkringen.  Men frågan är hur många som får återvända till sjukpenning med dagens hårda regler. Trots fortsatt sjukdom.  Hur kommer de  nya sjukreglerna  i övrigt att se ut med det här förslaget?

När arbetsinkomster kopplas till bidragssystemet kan andra tveksamheter uppstå. Om t. ex barnbidraget höjs ska försörjningsstödet då minska  med samma summa?  Eller om den unge från en familj beroende av långvarigt  försörjningsstöd lyckas få ett sommarjobb ska familjens socialbidrag då reduceras?

Men även om det blir en viss höjning så är sjukpenningen/förtidspensionen låg. Båda har  tidigare kraftigt sänkts av regeringen.  Det är dessutom en något märklig jämförelse FK gör i  R & D artikeln ”Jobb lönar sig inte med nya sjukregler”.

I artikeln finns en beräkning för en ensamstående med en sjukpenninggrundande inkomst på 104 000 kronor. Sjukpenning och boendetillägg skulle tillsammans ge 9 923 kronor i månaden före skatt.  Om den personen i stället arbetar är inkomsten 8 667 kronor – en skillnad på 1 256 kronor i månaden. Även om skatten på arbete är lägre än skatten på bidrag lönar det sig inte att arbeta för personen i det exemplet, enligt FK.  Men vem tjänar under 9.000 kr på ett riktigt arbete?

Röster från berörda. Problemet är nog vad händer om man inte får något arbete? Hur fungerar det då? Eller om man  t.ex. får ett tre månaders vikariat och sen står utan arbete igen. Det talas om tidsbegränsat. Hur länge?

Här fler synpunkter: Risken med förslaget som det ser ut nu är att många i stort sett tvingas ta extremt lågavlönade arbeten, eftersom de ju förväntas behålla en del av socialbidraget. Då kan arbetsgivare pressa ner lönenivåerna och det kommer även andra grupper att märka av. När de sedan inte  längre får socialbidrag klarar de sig inte  på den lön de har.

Och så här säger en annan som tror sig bli berörd. Problemet för personer som under en lång tid gått på socialbidrag eller utförsäkrade sjuka är  nog sällan att de inte vill arbeta. Utan att de saknar de kvalifikationer som efterfrågas på arbetsmarknaden. Bättre förslag vore att de fick yrkesutbildning och en handledare under hela utbildningstiden för att få stöd och råd hela tiden fram tills ett arbete kan ordnas. Och att socialbidraget inte dras in, utan att det kanske t.o.m.  läggs ett studiebidrag på detta för att ytterligare öka intresset att förbättra möjligheten att få ett arbete.  

I tider då flera partiet förefaller gå moderaterna till mötes behövs någon form av motkraft. Politiker som också förmår se till vardagens verklighet där många har det svårt och är utsatta. Dessa utsatta är inte heller så lata som vissa i sina undertoner gör gällande. Kan det finnas fler kloka S-kvinnor som vet vad hon pratar om....?, undrade en person som läst denna S-blogg. Att göra förändringar i sjukregler och/eller försörjningsstöd kräver väl genomarbetade förslag. Kända för allmänheten.

DN avslutar sin ledarsida (25/8). ”Det skall alltid löna sig att jobba. (...)  Men någon mirakelmedicin mot utanförskapet är det inte”.  Det slutgiltiga förslaget kan komma  i budgetpropositionen i september, enligt R & D.
 

02 augusti 2011

Maktkamp och pudel i Mark

 Det var ett klokt beslut som socialutskottet i Mark tog när de bestämde sig för att inte ansöka om LVU vad gäller de tre barnen.  Även om vissa tjänstemän hade en annan åsikt. Men det var ett beslut under galgen där rättssamhället tog över med hjälp av Bo Edvardssons anmärkningar. Socialutskottet tog till sig det han skrev.   
Edvardsson riktade redan i juni  hård kritik mot utredningen http://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=95&grupp=2894&artikel=4559450 Han menade  att utredningen var osaklig, ensidig och hade  bristande källredovisning.  Då hade Erlandsson ännu inte gjort den nu fullständiga utredningen. 

Men frågan är om socialutskottets ordf.  Mia Magné (C) nu har tvingats göra en pudel. I samband  med  det akuta omhändertagandet i maj sa Magné:  – Det är fullständigt häpnadsväckande. Vidare framkom att beslutet  togs över huvudet och under protester från Mia Magné.  – Den här typen av drastiska beslut ska vara en skyddsåtgärd, och här fanns inget akut behov av att skydda barnen, sa Mia Magné.

Nu tonar Mia Magné  ner det hela. Magné säger att hon  har förståelse för att barnen ändå omhändertogs i maj, utifrån det material som vice ordf. Tommy Karlsryd (S) fick presenterat för sig och mot bakgrund av att han inte följt ärendet tidigare. 

Magné sa här: "Utifrån det material (...) och mot bakgrund att han inte följt ärendet tidigare. Är det inte just detta som flertalet anmärkningar har grundat sig på? Nämligen slarvigt lästa utredningar och förhastade, bristfälligt tagna beslut. Kan man akut omhänderta barn med motiveringen att man inte följt ärendet tidigare? Edvardsson talar om organisationspsykos. Det kanske stämmer.

– Men jag hade mer information än hon och var tvungen att fatta beslut, sa  Karlsryd i maj.  Vad var det för nytt som framkommit? I våras beslöt socialnämnden att ta upp den sedan tidigare nedlagda utredningen. Iakttagelser som de tidigare behandlingshemmen gjort. Alltså samma gamla utredning. Men inget nytt. Varför inväntade inte Karlsryd utskottets kommande möte?   

 Just frågan om det akuta omhändertagandet har diskuterats flitigt på bloggar och på Facebook.  Det har handlat om Förvaltningsrätten och dess roll. Så här har det diskuterats:  Tog  Förvaltningsrätten ställning till om LVU var nödvändigt och utgick ifrån att resten var OK. Men grundfrågan om det var rätt att ens ta ett ordförandebeslut – vart tog den vägen? Om grunden för ett ordförandebeslut om omhändertagande inte fanns – hur kan man då gå vidare till att bedöma sakfrågan? Nu förefaller möjligheterna att få svar på de frågorna  än mer avlägsna, genom Magne utspel. Varför gjorde Magné denna pudel?  

Förutom detta senaste uttalande tycker jag att Mia Magné är den politiker i Mark som gett socialförvaltning och dess nämnd det mest mänskliga ansiktet. Magné ”vågade” uttala sig om ett annat fall  ”Fanny” och ”Rasmus”. Ett fall som förmodligen är de senaste årtiondens mest suspekta och tragiska  omhändertagande. Ett fall  som länge kommer att leva kvar och utvärderas.

Vid presskonferensen i mars sa man  från nämnden bl.a. att ”Fanny” och ”Rasmus” ansågs för sköra för att flytta  hem igen just då och därför borde stanna i det nya fosterhemmet.  I Uppdrag Granskning togs detta ämne  upp. Då sa Magné bl.a att :" om vi talar om att de skulle flyttas till ytterligare ett fosterhem så är de för sköra. Men inte om vi talar om att de ska få flytta hem till  första fosterhemmet.  Hur kan man vara för skör för att flytta hem?"

Ärendet med barnen ”Fanny” och ”Rasmus"  visar att utredare  undanhöll information.  Edvardsson menar att det inte rör sig om enskilda misstag utan om en urartad utredningskultur präglad av maktmissbruk
Och att alla sitter fast i den usla organisationskulturen. Barnen fick inte träffa familjehem som planerat. Socialförvaltningen stoppade – tvärt emot politikernas vilja –  helgumgänget mellan fosterbarnen och det första familjehemmet.

Det är inte första gången tvångsåtgärder mot barnfamiljer i Marks kommun väcker kritik.