11 februari 2011

”Hållbara skolor” avlövar landsbygden

Kommunstyrelsen i Ljungby kommun beslutade den 8 febr. om nedläggning av 2 av 3 landbygdsskolor. S la ner sina röster. Intressant fortsättning följer. Men  hur och varför agerar egentligen M, ”Det nya landsbygdspartiet”, som de gör?

Skolnedläggningar är tyvärr inte ovanliga. Men de här fallen är så häpnadsväckande att det borde ge eko ändå upp till Sveriges riksdag. Kommunpolitikerna räknar med att spara ungefär två miljoner kronor om året på nedläggningarna. Ungefär vad en villa i Ljungby stad kostar. 

Varken sämre undervisning eller ekonomi anses ligga bakom nedläggningarna. Det handlar om avsaknad av landsbygdspolitik, om  underlag som inte är tillräckligt granskat och om för många skolor i centralorten Ljungby. De tre skolorna Torpa, ev. tillfälligt räddad, S:a Ljunga och Kånna borde, sakligt sett, ha goda förutsättningar att vara kvar.

I Smålandsnytt den 8 febr. sa Ann-Charlotte Wiesel, kommunstyrelsens ordförande, att problemet är att det föds för få barn totalt i Ljungby kommun. Varför då inte lägga ner en skola i Ljungby stad istället? Och varför lägga ner S:a  Ljunga skola då den befinner sig mitt i en friskoleprocess?

I Smålänningen den 31 jan fanns en  insändare  med rubriken ” Utredningen om Hållbara skolor”. Insändaren skrev bl.a:  ”Är problemet egentligen ett annat?  Elevsituationen i Ljungby tätort. Har man inte där för mycket lokaler och för få barn? Det får landsbygdsskolorna plikta för.”

Någon djupanalys av orsak och verkan har  inte gjorts. Politikerna använder begreppet  ”Hållbara skolor”.  Var står politikerna om vi lanserar begreppet ”Hållbar landsbygd ?” I utredningen ”Hållbara skolor i Ljungby kommun. Parlamentarisk utredning står bl.a: ”Detta förslag innebär troligtvis att skolorna i Ljungby tätort utnyttjas fullt ut.” Alltså genom avlövning av landsbygdsskolorna.

I brevet till statsministern från föräldrar i S:a Ljunga står bl.a: ”Ett närvärmeverk startades  av lokala bönder som förser  byn, kyrkan och skolan med värme. Efter att Södra Ljunga har varit utan kommunala tomter i många år undersöks nu, tack vare sockenrådets agerande,  markförhållanden bakom skolan vid sjön för byggnation. Allt detta och mycket mer raseras vid en nedläggning.” Vad har kommunpolitikerna gjort när det t.ex. gällt tomter för att öka inflyttningen till orter med hotade landsbygdsskolor?

Nu skriver jag till landsbygdsminister Eskil Erlandsson, C, och stadsminister Fredrik Reinfeldt, M. I brevet skriver jag bl.a: Om denna koncentration av skolorna till landets centralorter genomförs i stor skala kommer vi snart att få se den största och snabbaste  avfolkning  av landsbygden någonsin. En skolnedläggning på landsbygden är definitiv. Var står då  M, ”Det nya landsbygdspartiet”, på riksnivå i denna regionalpolitiska fråga?
Eivor Karlsson, Stockholm
Uppvuxen i S:a Ljunga  


----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------



Stockholm den 10 februari 2011

Till
Statsminister
Fredrik Reinfeldt

Angående nedläggning av landsbygdsskolor
I valrörelsen 2010 benämnde sig Moderaterna bl.a. som ”Det nya landsbygdspartiet”.


Skolnedläggningar är en fråga som berör och upprör många. Den utgör själva livsnerven i en bygd. Det innebär liv, rörelse, engagemang och framtid. Det innebär oftast också en affär på orten och allmänna kommunikationer.


Nu lanseras ett begrepp ”Hållbara skolor” där kommunpolitikerna vill centralisera.  Landsbygdseleverna ska åka in till tätorten. Deras landsbygdsskolor ska avvecklas.

Om denna koncentration av skolorna till landets centralorter genomförs i stor skala kommer vi snart att få se den största och snabbaste avfolkning av landsbygden någonsin. En skolnedläggning på landsbygden är definitiv.

Var god se bifogad insändare/artikel som jag skickat till Ljungbytidningen Smålänningen. Jag ser fram emot att få synpunkter snarast.

Det är kommunerna som avgör det mesta när det gäller skolfrågorna. Men regionalpolitiken och rikspolitiken har ändå en viss koppling. T.ex. landsbygdsfrågor, som bl.a. nedläggning av landsbygdsskolor. Ann-Charlotte Wiesel, M, är kommunstyrelsens ordförande i Ljungby kommun.  

Vid förra nedläggningshotet, 2004, ville Moderaterna inte lägga ner dessa skolor. Den dåvarande ledande M-politikern, tyvärr avliden, stred för att skolorna skulle vara kvar.

Var står då M, ”Det nya landsbygdspartiet”, på riksnivå i denna regionalpolitiska fråga? 

Med vänlig hälsning

Eivor Karlsson
Adress och tfn/mobilnummer

1 kommentar:

  1. En personlig berättelse om nedläggning av skolor på landsbygden: http://1av3.se/profiles/blogs/trivs-du-och-ditt-barn-i-skolan

    SvaraRadera