29 augusti 2010

Hej Anna och Alla på Resurs!

Jag skrev på Resurs den 27 aug. att  S, V och MP  hade  en debattartikel i Aftonbladet om  att sjukdom inte ska leda  till fattigdom. Jag tyckte att oppositionen och artikeln var tydlig. Väljarna sågar den slaktade sjukförsäkringen.”  Anna svarade på Resurs under min rubrik som var:  "Oppositionen tar ställning!  "Hmm... Men kanske endå inte endå...  Här, Aftonbladet 28 Aug, alltså dagen efter: "3 frågor där de rödgröna inte kan enas". "De rödgröna skjuter upp knäckfrågor för att undvika splittring". Och bland annat nämns sjukförsäkringen... Tolkningarna är många. Fortsätt pressa på, skrev Anna.

Jag har förmedlat det Du skrev, Anna,  till Veronica Palm, S, via Facebook.Det är viktigt att politiker inom området (Palm är vice ordförande i riksdagens socialförsäkringsutskott) känner till hur allmänhet och berörda tycker och tänker i vissa, för dem viktiga frågor. 

Bra att Du är så uppmärksam, Anna, på texter och vad de kan innehålla eller ej. Jag slog upp AB från den 28 aug. och läste bl.a. på sidan 12:  ”Inget klart besked ges före valet, i stället har den viktiga frågan lagts i en utredning på andra sidan valdagen.”  Men  det beskedet är egentligen inget nytt. Det har framgått tidigare. Men bland all den textmassa som nu i valtider produceras i media kan man inte läsa och se allt.

Sjukförsäkringen är en mycket stor fråga. Arbetsmarknadens parter har en central roll att spela när det gäller ett stabilt sjukförsäkringssystem. Det förbisåg Allianen helt. Fackförbundet ST tog fram en rapport bland sina medlemmar på Försäkringskassan (FK) och Arbetsförmedlingen (AF). Alltså bland den personal som ska verkställa de hårdare sjukskrivningsreglerna. Personalen var mycket kritisk.

Anställda inom FK och AF angav att 61 procent av de utförsäkrade främst behöver medicinsk rehabilitering och vård. Det ska jämföras med regeringens bedömning att det rörde sig om cirka 10 procent. Alltså en grov felbedömning från Alliansens sida! Om så hög procent är så sjuka att de inte kan delta i arbetsmarknadspolitiska program på AF så förstår man att Alliansregeringen har misslyckats med förändringarna i sjukförsäkringen. Och inte lyckats minska utanförskapet.

Alliansregeringens slaktade sjukförsäkring är förmodligen anledningen till att oppositionen nu väljer att lägga denna viktiga fråga i en särskild utredning till efter valdagen. Nuvarande oppositionen vill förmodligen ha en bredare och stabilare uppgörelse om sjukförsäkringen. Och som håller över tid 

Bifogar den del av den rödgröna överenskommelsen som berör sjukförsäkringen ”Hög tid för ny sjukförsäkring,”  Sämre än vad det blivit under Alliansens tid kan det inte bli. Jag tycker därför vi ska ha förtröstan  när det gäller sjukförsäkringen  – om  oppositionen kommer i regeringsställning.  Och jag ser fortfarande debattartikeln i AB den 27 aug. som en klar viljeyttring från oppositionens sida att göra om och göra rätt i sjukförsäkringen.

Det är många, långtidssjukskrivna och med aktivitetsersättning (förtidspension) som friskförklarats och som berörs av Alliansens bristfälligt genomföra sjukförsäkring. Många utförsäkrade har hänvisats till försörjningsstöd/socialbidrag. Sammantaget är denna grupp berörda så stor att den kan avgöra valet. Med råge! Därför är det viktigt att så många som möjligt går och röstar. 





22 augusti 2010

Reform med drag av sjuklighet

Alliansen får svidande, och berättigad, kritik för sjukförsäkringsreformen. Men förändringarna började redan då Socialdemokraterna var vid makten. Och med Anna Hedborg som ansvarig minister och senare socialförsäkringsutredare. Hedborg ansåg att sjukförsäkringen var "för mjuk" och  överutnyttjades. Detta  gjorde att attitydförändringar i befolkningen slog igenom.    
     Dessutom var Anna Hedborgs utredare främst ekonomer.  För att motverka ett grupptänkande borde åsiktsutbyte och olika erfarenheter och värderingar kommit till tals
    Det var också allvarligt att regeringen inte tog studien om sjukfrånvaroproblemet kring millennieskiftet på allvar. Sociologen Tor Larsson kom med en rapport: "Den galopperande sjukfrånvaron".

Sociala omständigheter togs bort
Ett annat olyckligt beslut var "renodlingen" av sjukförsäkringen. Det innebar att Försäkringskassan inte längre fick väga in sociala omständigheter. Enbart medicinska faktorer. Därmed kunde en person inte erbjudas förtidspension på deltid, i de fall arbetsförmågan inte räckte för heltidsarbete. Ett backlash för, främst kvinnorna, eftersom dessa drabbas mer än männen av psykosociala problem som föranleder behov av lägre arbetsgrad. Läkarna var skarpt kritiska.
    Hedborg var sjukförsäkringsminister under den period då "renodlingen" av sjukförsäkringen förbereddes och beslutades. Så långt kritiken av S sjukförsäkringspolitik. Alliansen har helt förändrat sjukförsäkringen och kollektivt utförsäkrat sjukskrivna,

Ingen vill anställa dem
Arbetsmarknaden är problemet, inte de arbetslösas motivation.Det framgick av Daniel Meléns, sociolog vid Lunds universitet  avhandling.
    Melén konstaterade att de fick inget jobb därför att arbetsgivarna inte ville anställa dem. Och varför, säger Melén, skulle de anställa en före detta sjukskriven  med kanske nedsatt arbetsförmåga om de kan välja en fullt frisk högpresterande person. Tala öppet om varför människor stöts ut.

Havererat rehabiliteringssystemet.
Björn Johnson är filosofie doktor i statsvetenskap och lektor i hälsa och samhälle vid Malmö högskola. Han har skrivit boken ”Kampen om sjukfrånvaron”. Han säger att forskare anser att den höga sjukfrånvaron berodde på det havererade rehabiliteringssystemet. Den är den  mest trovärdiga förklaringen. Inte överutnyttjande eller påståenden om fusk.  Det förekom också missvisande mediebilder om den höga sjukfrånvaron.
    Enligt vissa  forskare var det  inte antalet sjukskrivningar som ökade mellan 1996 och 2002. Flera statistiker har, oberoende av varandra, räknat ut att närmare 85 procent av sjukfrånvarons ökning berodde på att sjukskrivningsperioderna blev längre.Inte på att fler blev sjukskrivna. Björn Johnson anser att diskussionen om sjukfrånvaron har mer med makt- och intressekamp att göra än med dess faktiska orsaker.
    Kring millennieskiftet ökade den svenska sjukfrånvaron dramatiskt. På några få år, från hösten 1997 till våren 2003, fördubblades antalet sjukdagar. Sanningen bakom de sjukskrivna  

Idag har läkarkåren tystnat
Då, 2004,  ansåg läkarna att alltför ofta drabbades  personer som  t ex invandrare och/eller kvinnor att, som sjuka,  utförsäkras. Jönköping ansågs  nämligen som ”bäst” när det gällde regeringens krav att minska sjukfrånvaron. Kanske var  det just därför som 56 distriktsläkare i Jönköping i december 2004 skickade ut ett ”nödrop” angående sjukskrivningarna. Idag hörs inga ”nödrop” från läkare längre.
    I april 2006 deltog jag i ett seminarium i Västerås. Där talade bl.a. Jan Rydh,  S-regeringens förre sjukförsäkringsutredare, under temat sjukfrånvaron, fakta och politiska myter. Om en sjukskrivning får fortskrida  –   tre månader brukar anges som en gräns  –  är risken stor att den blir permanent och slutar i förtidspension, sa Rydh. Det viktiga är att resurserna sätts in i tid.
     Jan Rydh fick ibland frågan om han tyckte att kommunerna var dåliga arbetsgivare. Inte helt och fullt. Det gäller bara kvinnorna. Kommunerna är bra för chefer och högre tjänstemän. Deras sjukfrånvaro har inte ökat.

Ordens valörer
Bengt Järhult talade över temat ”Medborgerligt broderskap med Försäkringskassans FK:s nya giv”.   Han ansåg att FK grovt har misskött rehabiliteringen. Många sjuka friskförklaras. ”Och friskförklarade människor behöver ju ingen rehabilitering”.
    Bengt Järhult tog också upp (se lite längre ner på länksidan) ordens valörer och Anna Hedborgs utredning ”Sjuk eller ledsen” som exempel. Varför heter det inte  ”Sjuk och ledsen”, undrade Järhult.

”Stupstocken”
Det vi nu ser överträffar allt som tidigare hänt. Begreppet stupstocken får nog  anses som befogat. Alliansen utförsäkrar sjuka till Arbetsförmedlingens introduktionsprogram eller till socialbidrag.
    Nu hänvisas t.o.m. en strokeläkare som själv drabbats av stroke till Samhäll. Samhäll! Om han inte förmår jobba heltid. Det som Allinsregeringen nu genomfört får anses som oacceptabelt. Även de som idag är friska och har arbete borde förstå vidden av Alliansens socialpolitik och ökade utanförskap.Vilka som är oförmögna att arbeta styrs av politiken.
    Nyligen lämnade en M-politiker i Norrtälje sitt parti och gick till  S. Anledningen var den ”brutala omvandlingen av sjukförsäkringen under mandatperioden”.  Vad är det för mening att utförsäkra sjuka till ett annat system? Eller kommunernas försörjningsstöd?
    Arbetsmarknadens parter har en central roll att spela när det gäller ett stabilt sjukförsäkringssystem. Det har Alliansen helt förbisett. Vad ska de utförsäkrade, som inte klarar av att arbeta, göra?
    Allt är individens fel – det förefaller vara grunden för borgarnas politik.  Det är samma linje som när man gör a-kassan dyrare och sämre för de arbetslösa. Ett samhälles solidaritet kan mätas utifrån hur det tar hand om sina sjuka, utsatta, barn och gamla.

Särskilt hårt drabbade
Särskilt hårt drabbas personer med psykiska problem och diagnoser. Staten krossar Ella,  politikerna tige Men också personer med psykosociala problem som ångest & oro, paniksyndrom, social fobi m.m.Begreppet "sociala omständigheter" borde återinföras.
     En vecka före valet 2006  skrev jag en artikel, ett  öppet brev till samtliga partiledare,  på Aftonbladet. Rubrik: Ni har byggt sjuka system.  Ge alla en ny chans! Det var min uppmaning. Men det fick varken de långtidssjukskrivna eller  dito arbetslösa sen Alliansen kom till makten.  Varken chans till individuell prövning av sin sjukskrivning eller arbete efter förmåga.

14 augusti 2010

Matvägrar politikerna?

Trots att media skriver en hel del om bristerna inom äldreomsorgen bl.a när det gäller maten når debatten inte upp till den politiska dagordningen. Detta trots att äldre dels har sämre matlust och dels ofta drabbas av undernäring. Nu har både Expressen och Aftonbladet haft var sin artikel om äldrematen.

Matlådorna vaktas som kronjuveler
Karin Ahlborg som skrev artikeln i Aftonbladet hade en idé: Varför inte bjuda politikerna på samma mat som de gamla och sjuka får. Ahlborg försökte komma över några portioner men det var inte lätt. Ungefär lika enkelt som det vore att få låna Victorias kamédiadem till kräftskivan, skrev Ahlborg.
    ”Av någon anledning vaktas matlådorna som om det verkligen vore kronjuveler, men med lite list, trix och fix står jag med tre portioner mat enligt uppgift, 100 kronor styck i famnen.” Men vid receptionen i landstingshuset blev det stopp. Några matlådor fick Ahlborg inte leverera till politikerna. Matvägrade de? Äldreborgarrådet Ewa Samuelsson åt dock från matlådor efter ett TV-program – men det är ganska länge sen.

Innehållsdeklarera maten
Författarna bakom boken ”Döden i grytan”, Henrik Ennart och Mats-Eric Nilsson, anser att det är dags att innehålls- och näringsdeklarera maten på skolor, sjukhus och inom äldrevården. Att de varmhållna, återuppvärmda eller snabbmikrade rätterna sällan smakar bra är uppenbart – men lika illa är det ofta ställt med det faktiska näringsinnehållet. Det är dags att innehållsdeklarera all mat på offentliga inrättningar.
    Även en preciserad ursprungsmärkning och näringsdeklaration är nödvändig, anser Mats-Eric Nilsson och Henrik Ennart.
     Den så kallade cook-chill-tekniken, som många kommuner går över till för att centralisera matproduktionen, innebär att maten kyls ned till + 3 grader direkt efter tillagningen, för att sedan värmas upp innan den serveras flera timmar senare.
   Metoden medför att maten måste ätas senast 15 minuter efter återuppvärmning för att vara mikrobiologiskt säker. Frågan är hur många äldre som känner till det. Eller att det som blir över vid en måltid bör slängas direkt och inte sparas till nästa dag.

Förstörs i produktionsstegen
Det största problemet är ändå inte det som finns i industrimaten utan det som saknas. Några holländska forskare har kunnat visa på hur viktiga ämnen som finns i broccoli och brysselkål och anses ha cancerhämmande effekt, förstörs i de många produktionsstegen.
     Men trots att matens kvalitet är så viktig hamnar den sällan i centrum av den politiska debatten. Och vid upphandlingar av mat inom äldreomsorgen tas sällan hänsyn till hur maten egentligen smakar. Priset styr och den som lägger det lägsta anbudet vinner oftast.
     Men allt behöver inte vara nattsvart. Det går att hitta tillbaka till de riktiga råvarorna, närproducerade och med bibehållet näringsinnehåll. Och ge våra äldre möjligheten att få njuta av den goda smaken, den sanna matupplevelsen och den hälsobringande samvaron!
Vill du har det här i kväll?       "Tvångsmata politikerna"      Kommuner försummar de äldres mat

08 augusti 2010

Fas 3 – vad händer sen?

Fas 3, i jobb och utvecklingsgarantin, kritiseras ofta. Alla dessa skapade insatser för långtidsarbetslösa som tidigare Beredskapsarbete på 1930-talet. ALU. OTA (Offentliga tillfälliga arbeten för äldre arbetslösa över 55 år) och Aktivitetsgarantin (AGAN) och andra bokstavskombinationer är konstruerade jobb för personer som har svårt att komma ut på den öppna arbetsmarknaden.

Undanträngningseffekter finns
Regeringen har infört något som kallas jobb- och utvecklingsgarantin. Till skillnad från den tidigare aktivitetsgarantin finns tidsgränser för de olika faserna av arbetslöshet. Fas 3 inträder efter 450 dagar med aktivitetsstöd. Den arbetssökande anvisas då en sysselsättningsplats hos en arbetsgivare, privat eller offentlig. Sysselsättningen pågår i max två år. Den kan förlängas därefter. Oklart hur länge eftersom det inte finns någon annan ytterligare åtgärd.
    Det ska inte vara vanliga arbeten, heter det. Men undanträngningseffekter finns. Den person som genom Arbetsförmedlingen fick ett sorteringsjobb hos Direkt Reklam utförde ett arbete som var en viktig länk för att få ut reklamen.

Slavarbetarna på tvätten
Eller de lätt funktionshindrade på tvätteriet i Luleå. De fick inte ens en dräglig arbetsmiljö. De utförde ett riktigt arbete men ändå inte. Men om inte dessa personer utförde tvättjobbet skulle någon annan person anställas till marknadsanpassad lön. Ventilationen fungerande inte i två av de tre tvättstugorna dessa varma sommardagar. Var finns arbetsgivaransvaret från Luleå kommun?
    Det minsta man kan begära är att deltagarna i jobb- och utvecklingsgarantin har en god arbetsmiljö. Enligt lag (2000:625) ska deltagarna likställas med arbetstagare vad gäller vissa bestämmelser i arbetsmiljölagen.
   
Arbetsgivaren får sysslor utförda för 225 kronor per person och dag. Den arbetslöse får aktivitetsstöd från Försäkringskassan, motsvarande 65 procent av a-kassan. Alltså: Alliansen har sänkt ersättningsnivåerna. Eller så får deltagarna socialbidrag.

Reglerna är otydliga
Regeringen har inte varit tydlig med hur länge ett utfört arbete – med socialbidrag som motprestation – kan pågå. Det förefaller som att deltagarna kan hamna i en åtgärd som kan pågå nästan för evigt med en ersättning som är väldigt låg, 65 procent av a-kassan.
   Det är helt otroligt, de borde i alla fall få den lägsta lönen enligt kollektivavtal, säger Gerd Högström, sektionsordförande för Kommunal i Gävle. Och kritiken mot Fas 3 är hård. Kan man adekvat handleda 68 personer? Ersättning är 3,8 miljoner på årsbasis? Kritiken mot Fas 3 har varit hård.

"Yttersta utposten"
Förutom att många deltagare känner sig förnedrade, livegna och upplever befinna sig i ”yttersta utposten” (det finns f. n. ingen ytterligare fas) saknas det styrning och uppföljning också av detta projekt.
     Det framgår inte heller tydligt från regeringen om deltagarna har några rättigheter. Som t. ex motsvarande normal semester vid året runt jobb, ledighet vid enskilda angelägenheter som allvarlig sjukdom eller död hos nära anhörig. Ordentlig handledning, adekvata meriter för att, om möjligt, ta sig ifrån Fas 3.
    Ersättningen är ursel för utfört arbete. 65 procent av a-kassan eller socialbidrag. Det svårt att leva på så låga ersättningsnivåer. Finns det barn så drabbas även de. Något bör ske med Fas 3.

06 augusti 2010

Gör om, gör rätt i sjukförsäkringen

Vi närmar oss valet och det är tid att summera mandatperioden. Det handlar bl.a om de stora förändringarna av sjukvårdssystemet som genomförts. Men också om ökat utanförskap, hög arbetslöshet och sjuka friskförklarade.

Reinfeldt och Alliansen kommer att dra sitt mantra: Oppositionen förtidspensionerades 140 personer varje dag. Men nu har Sverige istället fått en dold sjukfrånvaro. Bara 370 av 12.600 som utförsäkrades vid årsskiftet fick ett riktigt arbete.
    De förändringar som regeringen genomfört i sjukförsäkringen inte har löst problemen. De har bara behandlat symtomen – genom utförsäkring. Någon undersökning om hur utförsäkrade mår eller försörjer sig har regeringen inte gjort.
    Den enda kända rapport inifrån som tagits fram har Fackförbundet ST gjort bland sina medlemmar på Försäkringskassan (FK) och Arbetsförmedlingen (AF). Alltså bland den personal som ska verkställa de hårdare sjukskrivningsreglerna. Personalen är mycket kritisk.

Respondenterna (anställda inom AF och FK) angav att 61 procent av de utförsäkrade främst behöver medicinsk rehabilitering och vård. Det är en mycket hög siffra.
   Det ska jämföras med regeringens bedömning att det rörde sig om cirka 10 procent. Många remissinstanser var redan då kritiska och menade att denna bedömning var alldeles för låg. Men regeringen lyssnade inte.
     De hårda kraven från FK har också lett till ett omfattande merarbete för landets läkare. Ett intyg kan ta 30 minuter utöver undersökningen. Det drabbar landstingen och sjukvården.

Arbetslinjen, javisst! Men varför jaga 60-åringar som drabbats av stroke, Parkinson eller haft flera svåra hjärtinfarkter? De klarar knappast sin vardag. Varför inte istället bekämpa den höga ungdomsarbetslösheten. Den är ingen skapad synvilla.
    SVT:s Aktuellt presenterade den 15 juli en utvärdering som gjorts gemensamt av FK och AF. Av de 12.600 personer som flyttades från FK till AF i och med regelskiftet, och som därmed förlorade sin sjukpenning, har 1.800 fått något slags arbete. I de flesta fall handlar det om ett arbete med stöd, som till exempel lönebidrag. Endast 370 personer har fått ett riktigt deltids- eller heltidsjobb.

Hälften av dem som ansökte om sjukpenning på nytt, efter tre månader, var så sjuka att de beviljades omförsäkring av sjukskrivningen. Socialförsäkringsminister Christina Husmark Pehrsson har sagt att omkring 60 procent av alla som förts över till AF finns kvar i något av myndighetens program. 40 procent har inte kunnat delta i Arbetsförmedlingens program. Därtill är de alldeles för sjuka.´
     Om 40 procent är så sjuka att de inte kan delta i arbetsmarknadspolitiska program på AF så förstår man att regeringen har misslyckats med förändringarna i sjukförsäkringen. Till mycket lidande och ekonomisk förlust för många.
    Därför måste regeringens nuvarande regler ändras så att alla får en individuell prövning innan de blir av med sjukförsäkringen. Gör om och gör rätt i sjukförsäkringen!

Infört i Miljömagasinet nr 31, 6 aug. 2010

01 augusti 2010

Hägglund inte tillräckligt vidsynt

Hägglund vill öka antalet vårdplatser på sjukhusen. Det behövs. Men förmår Hägglund att se till helheten? Upp till 60 procent av landets vårdplatser upptas av äldre som åker in och ut mellan hemmet och sjukhuset. För Stockholms stads del omvandlar nu de borgerliga servicehusen till trygghetsboenden. Utan noggrann konsekvensanalys.Det behövs servicehusboende med dygnet-runt-vård såväl som fler vård- och omsorgsboende inkl. korttidsplatser.

”Medicinskt färdigbehandlade”
Eftersom de äldre, som medicinskt färdigbehandlade, skrivs ut allt snabbare från sjukhuset är de ofta i dåligt skicka vid hemkomsten. Därför behöver de äldre ibland en tids konvalescens, en korttidsplats ute i sin kommunen, innan de orkar återvända hem. Men prioriteringarna är även där hårda. Ofta ligger där andra, ännu sjukare äldre, som inte klarar av att bo hemma. Eller som väntar på en plats på ett vård- och omsorgsboende. Därmed uppstår vårdproppar även där.

Omvandling av servicehus
Här är inte Hägglund tillräckligt vidsynt. För det är ju här som problemen med de korta vårdtiderna på sjukhus och bristen på en tids konvalecentplats uppstår när det gäller de äldre, Men de borgerliga med KD i spetsen vägrar rusta upp den kommunala äldrevården.
    ”Tre av fyra vårdplatser har försvunnit i geriatriken. När sjukhusen skurit ner har äldresjukvården offrats, trots politikernas krav på att den ska rustas upp.” Dagens Samhälle, DS nr 6/2010.

Multisjuka åker in och ut på akuten.
”Multisjuka åker in och ut på akuten." […] Bristen på kvalificerad äldresjukvård är en nyckelfråga för sjukvårdens struktur i hela landet, ansåg Henrik Hammar, ordf, för sjukvårdsdelegationen för Sveriges Kommuner oh Landsting (SKL) och Ingrid Lennerwald (S) 1:e vice ordf. i sjukvårdsdelegationen i samma DS-tidning.
    ”Vården av multisjuka äldre proppar igen hela systemet och är en förklaring till vårdköerna. I genomsnitt upptas 60 procent av landets vårdplatser av patienter som fyllt 65 år och äldre, enligt Socialstyrelsen”, skrev Hammar och Lennerwald.
    Mellan åren 1994 och 2008 beräknades följande vårdplatser ha försvunnit i landet: Medicinavdelningarna har mist 26 % av sina platser. Kirurgen har mist 40 % av sina platser och Geriatriken har mist 64 % av sina platser.

Socialstyrelsen
Socialstyrelsen skrev i sitt yttrande över Äldreboendedelegationens slutbetänkande Bo bra hela livet (SOU 2008:113). Dnr S2008/10786/ST, blannd annat:
    ”Socialstyrelsen instämmer i delegationens bedömning att seniorboende och trygghetsboende ska ses som en resurs på den allmänna bostadsmarknaden.
    Socialstyrelsen ser med stor oro på de senaste årens minskning av antalet platser i särskilt boende. Det är därför av största vikt att utbyggnaden av trygghetsbostäder inte sker på bekostnad av platser i vård- och omsorgsboenden.
    Socialstyrelsen instämmer i slutbetänkandets uppfattning om att fungerande samverkan mellan landsting och kommun är grundläggande för en vård och omsorg av hög kvalitet. Socialstyrelsen menar att sådan samverkan är särskilt viktig vid utskrivning från sjukhus till vård i ordinära boendet, där trygghetsboende ingår, eller till vård- och omsorgsboendet.
    Socialstyrelsen vill i detta sammanhang lyfta frågan om de kommunala servicehusen för äldre som idag finns i åtskilliga kommuner och saknar i betänkandet möjliga förklaringar till de senaste årens avveckling av dessa servicehus. Denna boendeform är snarlik det föreslagna trygghetsboendet men med den avgörande skillnaden att de som bor på servicehus idag har detta som biståndsbedömd insats enligt socialtjänstlagen. Servicehusen faller därmed utanför det föreslagna regelverket för trygghetsboende.”
    Läs, Hägglund, Socialstyrelsens yttrande över slutbetänkandet ”Bo bra hela livet” Omvandla inte fler servicehus utan en noggrann konsekvensanalys. Se även "Kallelse till samordnad vårdplanering – hur gick det sedan?" Handlar om prioriteringer när det gäller  korttidsplatser. KD:s löften  2006: Stoppar omvandling av servicehus.  Samt Nedrustning av äldresjukvården