30 juni 2010

Allmänhetens förtroende för FK är lågt

Förtroendet för Försäkringskassan, FK, är rekordlågt visar en ny studie från Göteborgs Universitet.  Det finns skäl för det sviktande förtroendet för FK. Allmänheten berörs när många försäkrade drabbas på olika sätt. Eller nekas sjukpenning vid nära anhörigs död. Men det handlar också om att FK inte är tillräckligt transparant med sin statistik. En myndighet måste lämna korrekt statistik.

När det gäller sjukförsäkringsreglerna är det regeringens riktlinjer – eller socialpolitik –  som gäller, t.ex vid den massutförsäkring som nu ägt rum. När det gäller överklaganden som FK gör av beslut t.e.x. till kammarrätten är det lagstiftarna som bestämt vad som ska gälla. Det har inte saknats synpunkter från forskare men regeringen har duckat när det gäller att gå in i debatt.

Björn Johnson  forskare vid Centrum för tillämpad arbetslivsforskning vid Malmö högskola  har  skrivit boken ”Kampen om sjukfrånvaron”. I DN jan. 2010  skrev Johnson om  ”missvisande mediebilder om den höga sjukfrånvaron”.I  Sydsvenskan febr. 2010 skrev Johnson om ”Hög svensk sjukfrånvaro en myt" Det är viktigt att statistik och sjukfrånvaro diskuteras men från regeringens sida har det varit ganska tyst när det gäller adekvat debatt. 

Gunnar Axén, M,  ordförande i riksdagens socialförsäkringsutskott, skriver visserligen en hel del på sin blogg. Han har en något glättad syn på utförsäkrades möjlighet att arbeta, oavsett hälsotillstånd. Axén har också skrivit att var femte med sjukersättning fuskade. Det ifrågasatte fackförbundet Ledarna under rubriken. Felaktiga uppgifter om fusk och felaktiga utbetalningar.  Ledarna har också skrivit  om en rapport från Försäkringskassan som bör ifrågasättas och granskas. Kan man inte lita på en myndighet som FK så är det allvarligt. Men den kritiken har varken någon  från regeringen eller Axén bemött.

De hårda kraven från FK har också lett till ett omfattande merarbete för landets läkare. Ett intyg kan ta 30 minuter utöver undersökningen. Det är också en fråga som bör lyftas upp. Det drabbar  landstingen och sjukvården. F-kassans hårdare krav på underlag får kritik 40% av befolkningen anser att reglerna är för stränga. Men inom politiken har inte frågan lyckats lyfta tillräckligt.

Här två fall ur FK:s handläggning – som berör allmänheten och visar på FK:s komplexa problem.
Sara Sundin från Hallstavik var den som drabbades allra hårdast av svininfluensa. Hon låg nedsövd i två månader, kopplad till en konstgjord lunga. Det barn hon bar i sin mage dog.Hon har fortfarande allvarliga sviter efter sin sjukdom. Hon har rullator och rullstol, hon behöver fortfarande hjälp med andningen. Sara klarar inte de enklaste hushållssysslor.

FK har redan skickat ut ett första besked till Sara att hon inte skulle få någon sjukpenning.Reportern frågade  i TV4-inslaget: Är det här en rimlig tolkning av reglerna?  – Det är ingen tolkning, det är fakta, sa Maj-Lis Bjurström, tf enhetschef Försäkringskassan Norrtälje. Saras fall fick stor uppmärksamhet. Då ändrade sig en handläggare på FK och   sa att det där beskedet bara är en test. Sara kan protestera.  Sic! En test! Det var en godtycklig bedömning. Hade inte Sara fått uppmärksamhet i media  hade hon fått kämpa med FK. Tf enhetschef på FK var också tydlig och tuff i TV4. Vad händer med alla de andra tusentals som inte får medial uppmärksamhet?

Det andra fallet handlar om Sofie Karlsson som förlorade sin son i cancer. Dagen då sonen dog avbröts mammaledigheten och sjukersättningen. Sofie var då enligt lag arbetssökande och skulle ha skrivit in sig på Arbetsförmedlingen, ansåg FK. Sofie beviljades inte sjukpenning för de första två veckorna efter sonens död. Bristen på empati förefaller påtaglig men det är lagen som gäller.  Sofie överklagade och  Länsrätten rev upp FK:s beslut.  Men FK valde att driva ärendet vidare till Kammarrätten. Regler är regler, hette det där. Sonens död var  inte tillräckligt skäl för kammarrätten att ge henne sjukersättning. Samt "Det har inte  heller  varit lagstiftarens intentioner att medge ett sådant undantag."

Det är några  av de slutsatser som går att dra av allmänhetens bristande förtroende för FK är kassans brist på empati  och oklar statistik, bl.a när det gäller de utförsäkrade.  

Tre forskare har analyserat SOM-undersökningen. De menar att medborgarnas förtroende för Försäkringskassan är grundläggande för en fungerande demokrati. Artikelförfattarna skriver att förtroendesvackan speglar ett missnöje med de förändrade reglerna hos Försäkringskassan, regler som 40% av befolkningen anser är för stränga. De skriver också:"En fråga som lämnas öppen i studien är ifall det är hur kassans personal fungerar i kontakten med medborgarna eller politikernas beslut som orsakat svackan."

27 juni 2010

LAS – inga skäl till förändring

Det finns inte en majoritet i riksdagen för att förändra lagen om anställningsskydd, LAS. Dagens LAS innebär att om  företaget har högst tio anställda har arbetsgivaren rätt att innan turordningslistan för uppsägning fastställs undanta två personer som är av särskild betydelse för den fortsatta verksamheten.

Men Maud Olofsson (C) vill göra LAS till en valfråga. I valstrategin skriver C: Med Centerpartiet i Alliansen kommer tydliga steg att tas för att skapa ytterligare flexibilitet och öppenhet på arbetsmarknaden. Olofsson får medhåll av FP och KD men inte av M. Oppositionen (S, V och MP) vill inte göra några förändringar av LAS. I detta instämmer alltså M något förvånande.

M ser inga sakliga skäl för förändringar. – Människor vill ha trygghet, vi vill ha sysselsättning. Det är en betydande ökning av otryggheten om man gör grundläggande förändringar av anställningsskydd och turordningsregler, sade Anders Borg. Som mest skulle det ge ett par tusen jobb, enligt Borg. De övriga allianspartierna, Svenskt Näringsliv och organisationen Företagarna delar inte M:s åsikter. LAS omfattar alla  anställda på arbetsmarknaden.

Moderaterna får däremot godkänt av allianskamraterna när det gäller förslaget om att förlänga tiden för provanställningar från sex till tolv månader och att införa lärlingskontrakt för gymnasieelever. Men Socialdemokraterna är kritiska på den punkten. 

En flexiblare arbetsmarknad talar bl.a. Maud Olofsson ofta om. Innebär det då att när ett företag sparkar ut en anställd p.g.a. arbetsbrist Arbetsförmedlingen då kan hänvisa en tillfällig praktikant till jobbet? Som gör samma jobb som den tidigare  anställde. Facket kan ingenting göra. Den tidigare anställde tvingas då acceptera ett jobb med 3.0000 kr mindre i lön per månad. Är det detta Olofssons flexibilitet går ut på?

Det skiljer sig också mellan dansk och svensk arbetsmarknadspolitik. I Danmark har man  flexicurity som är en tredelad modell med aktiv arbetsmarknadspolitik, generösa ekonomiska stöd vid arbetslöshet och flexibel arbetsrätt. Starka kollektivavtal och trepartsöverenskommelser är avgörande förutsättningar för en väl fungerande dansk modell med rörlig arbetskraft, liksom utbildning i olika former för arbetskraften.

Ungdomsarbetslösheten är oroande hög i Sverige. Men förändringar av LAS skulle  knappast lösa det problemet. Det behövs arbetsmarknadspolitiska åtgärder för att komma till rätta med de ungas arbetslöshet. Den delen har alliansregeringen inte skött på ett tillfredsställande sätt. Alliansen talar om arbetslinjen. Men alla friskförklarade sjuka orkar inte arbeta. Det gör däremot unga arbetslösa. Men de får inte chansen.  I Aktuellt den 10 juni  skilde sig siffrorna om  ungdomsarbetslösheten mot tidigare.

Vore det inte bättre att de unga fick chansen att komma ut mot samhälle och arbetsliv. T.ex. till en början få gå Arbetsförmedlingens introduktionsprogram under 3 månader som nu många sjuka tvingas delta i. Under 3 månader kunde en del av de unga få stöd och matchning. Varje ung som kommer in i arbetslivet är en samhällsvinst.

En del unga har varken fullständiga grundskole- eller gymnasiebetyg. Varför inte hjälpa dem att läsa upp sina betyg under sin arbetslöshetsperiod? Andra kanske kunde få praktikplatser eller lärlingsjobb. Rätt satsning på arbetslösa unga skulle vara något mycket positivt.

18 juni 2010

De långtidssjuka och den politiska propagandan

Moderaten Gunnar Axén bedriver politisk propaganda av osmaklig sort: ”Om de rödgröna fått bestämma så hade inte Gill fått denna nya chans i livet. Tänk på det.” Axén beskriver socialdemokraterna som de verkliga ”fuskarna”. (Se Veronika Palms blogg)
    Axén förefaller känslokall inför de medborgare som inte klarar att gå ut i arbete eller aktiviteter. Alla klarar inte ”arbetslinjen” p.g.a. ohälsa.
    För alla dessa framstår Axéns blogg som en cynisk propaganda när han skriver att:”Minst 10.000 långtidssjukskrivna har hittat en väg tillbaka till arbetslivet”. Alla de andra då? Det handlar dock om många tusentals människors liv och ohälsa.
    Det är inte första gången som Gunnar Axén når lågvattenmärket om utförsäkrade. En regering som vill ha fortsatt förtroende bör föra en respektfull, saklig och bred debatt om de problem som den nya sjukförsäkringen orsakat.

Reglerna måste ses över
Liza, 32, knäcktes av de nya sjukreglerna. Hon tog sitt liv. Maken Ola känner frustration mot de politiker som infört de hårdare reglerna. Enligt läkaren Jenny Fjell, som skapat nätverket Resurs, mår många så dåligt att de, i sin förtvivlan, kan komma att ta sina liv.
    Många av de utförsäkrade är redan utsatta och desperata. Ibland med en psykisk ohälsa i grunden. Enligt Jenny Fjell finns bara en lösning på problemet:"Reglerna och lagen måste ses över. Vi har påtalat problemen för politikerna men det känns som att vi talar inför döva öron", säger hon. Liza knäckt av de nya sjukreglerna

Sjuka får betala
Frågan är hur långt regeringen är beredd att gå när det gäller att tvinga sjuka personer in i Arbetsförmedlingens introduktionsprogram. Vi vet i varje fall vilka som får betala.Det är de utförsäkrade. Skärpta sjukregler ska betala lägre skatt.
    Inte nog med att många som höll på att utförsäkras i höstas var oroliga för hur de skulle orka. Dessutom var reglerna mycket oklara. Det handlade bl.a. om att alla, först före 1 oktober sen före 1 november, skulle anmäla sig på Arbetsförmedlingen. Om de inte gjorde det riskerade de att utförsäkras helt. Samtidigt väntade många på att få sin sjukpenning prövad. Långtidssjuka i kläm när ny lag infördes.
Utifrån den verkligheten skrev jag till socialförsäkringsministern för att påtala att reglerna är oklara. Svaret dröjde till i jan. 2010.

Svårtolkade, oklara regler
Eftersom många sjuka, vars sjukdagar höll på att gå ut, redan lämnat in ett överklagande vågade de inte anmäla sig på Arbetsförmedlingen. Detta eftersom de då var rädda för att om de stod till Arbetsmarknadens förfogande räknades de inte som sjuka längre. Det kunde bli avslag på fortsatt sjukskrivning. De oklara reglerna skapade förvirring hos såväl nätverket Resurs som bland långtidssjukskrivna.
    Nej, Husmark Perhrsson, de utförsäkrade fick inte rätt och tydlig information. De långtidssjuka som utförsäkrades vid årsskiftet fick i praktiken aldrig någon chans att söka förlängd sjukpenning. Då skulle de nämligen stått helt utan ersättning i januari. Den nya lagen om utökade möjligheter till förlängd sjukpenning kom för sent.

1/3 tomt eller 2/3 fullt?
Gunnar Axén skriver på sin blogg: ”10.000 personer som varit sjukskrivna i 2,5 år eller längre har lyckats bryta sitt utanförskap och är nu på väg till arbetsgemenskap. Det är onekligen en framgång. Tydligen är det dock mer intressant att beskriva glaset som 1/3 tomt, snarare än 2/3 fullt.” Men hur fullt är glaset, Axén? Är det verkligen, vid korrekt statistik, snarare till 2/3 fullt – ut mot arbetsgemenskap.
    Frågan ställs med tanke på alla de uppgifter som framkommit, såväl genom nätverket Resurs som i pressen, om sjuka utförsäkrade som så allvarligt kommer i kläm att de riskerar sitt liv och sin hälsa.
    Gör om sjukförsäkringen som är ett slarvigt hastverk. Tillsätt en bred parlamentarisk utredning som utgår från en individuell bedömning – inte kollektivets. Alternativt att regelverket kraftigt justeras så att det passar de människor som behöver dess stöd. Ta bort stupstocken.
    Det kommer nämligen alltid att finnas personer som p.g.a. fysisk eller psyko-social sjukdom eller p.g.a. skador genom olyckor inte orkar ingå i arbetslivet.Vissa av dem kan möjligen utföra någon form av arbete till 25-50 procent.
Eivor Karlsson

Hur farliga är svenska arbetsplatser?

DN-journalisten Maciej Zaremba har i fyra uppmärksammade reportage om vuxenmobbning visat hur myndigheterna gömmer undan detta gigantiskt samhällsproblem.

På DN Debatt skrev företrädare för 14 LO-förbund den 11 juni om förhållandena på våra arbetsplatser. ”Många arbetsgivare organiserar arbetet som om alla människor alltid kan producera maximalt. Detta är ohållbart.”
    Facket har alltid talat om arbetsmiljön som skäl till att människor slås ut och blir sjuka.Men fackets förslag till förbättringar av arbetslivet kostar för arbetsgivaren.
    Enligt statistik som LO-tidningen publicerade i febr 2010 minskade Arbetsmiljöverkets inspektioner från 25.784 år 2006, till 18.605 år 2009. Det är en minskning med 28 procent. 2006 la Alliansen ned Arbetslivsinstitutet som producerat mängder av material om arbetsmiljön. Institutet hade också blivit internationellt erkänt.

Men bakom mobbning döljer sig en rad faktorer Det handlar om arbetsgivarens makt, svikande fackförbund, arbetskamrater som ser bort eller inte vågar/vill se och bristen på respekt för människovärdet. Det handlar också om arbetslivets villkor. Det går inte att slimma redan anorektiska organisationer hur långt som helst.
    Den 11 juni kom Arbetsmiljöverkets årliga statistik. I Aktuelltstudion samma kväll fanns såväl DN-journalisten Maciej Zaremba som Arbetsmiljöverkets tf generaldirektör Bernt Nilsson. Arbetsmiljöverkets statistik visar att de fysiska skadorna som olyckor och sjukdom med dödlig utgång har minskat.
    Maciej Zaremba var dock skeptisk till minskningen. Utifrån hans kontakter inom området ansåg många att det inte var någon idé att anmäla. Detta tillbakavisades av Bernt Nilsson.
Men att skydda arbetstagare från arbetskamrater och chefers trakasserier verkar vara svårt. Någon minskning av sjukdomar p.g.a sociala faktorer har inte skett. Under 2000-talet har siffran legat stadigt på 20-25 procent av anmälningarna. Och har ökat bland kvinnor till 32 procent.

Zaremba sa i Aktuellt att det finns uppgifter om att merparten av långtidssjukskrivningarna – och de är ganska många – 10.000-30.000 beror på skador som människor ådragit sig då de blir utfrysta eller mobbade på arbetet. Arbetsmiljöverkets tf generaldirektör menade att man bör anmäla mobbning för att eventuellt få livränta.
    Men idag är det mycket svårt att bevisa mobbning och få livränta. Arbetsmiljöverket för i dag ingen statistik över mobbning.
    Maciej Zaremba påtalade att inte ett enda fall har gått vidare till åtalsprövning. Zaremba sa att det finns straffsanktioner för brott mot arbetsmiljölagen, t.ex. trasiga skyddsräcken, men inte när det gäller anställda som p.g.a. mobbning (kränkande särbehandling) slås ut från arbetslivet.
Eivor Karlsson
Infört i Miljömagasinet 2010-06-18

10 juni 2010

Regeringen sviker kvinnor och unga

”Alliansen sviker kvinnorna” hävdar de rödgröna i en ny rapport. En backlash för jämställdheten, säger Claes Borgström, S, talesperson i jämställdhetsfrågor. Alliansen sviker också de ca 190.000 unga arbetslösa. Om den höga arbetslösheten säger Reinfeldt att det är en skapad synvilla. Hälften av de vi kallar arbetslösa är heltidsstudenter, enligt Reinfeldt.

Insatser mot ungdomsarbetslösheten är oerhört viktigt när var tredje ungdom (siffrorna varierar) går arbetslös. Alltfler unga tvingas söka socialbidrag. Utbildningsinsatserna har skurits ner och arbetsförmedlingen har samtidigt inte mycket att erbjuda de unga.

Det logiska för regeringen Reinfeldt borde varit att de unga fått en viss del av de aktivitetsstödsplatser som nu friskförklarade sjuka tvingas ut till. Ibland över 60 år och med sviter efter såväl stroke som med diagnosen Parkinson.

Men Reinfeldt förnekar den höga ungdomsarbetslösheten. Det är en skapad synvilla. Mona Sahlin har kontrat med att ”Sveriges ungdomar är inga fantasifoster. Deras problem är på riktigt.” Det är bra. Men det behövs något mer. Som t.ex. att de unga bör få möjlighet att läsa upp sina grundskolebetyg om så behövs. Detsamma gäller gymnasiebetygen. Eller lärlingsplatser om det sedan leder fram till ett riktigt arbete.

Det är en viktigt att rusta de unga inför en framtida arbetsmarknad.Det sätter Reinfeldt tydligen på minuskontot. Eller skyller regeringen ifrån sig med att det varit några riktiga ”skitår” med finansiell kris etc. Alliansen talar hellre om skattesänkningar.

Det som hänt sedan valet 2006 behöver lyftas upp. Försämringarna av trygghetssystemen som arbetslöshetsförsäkringen och socialförsäkringen är i teorin könsneutrala reformer, men i praktiken har konsekvenserna blivit ökade klyftor mellan män och kvinnor, säger Borgström. Sextio procent av skattesänkningarna har gått till män.

Men det gäller även sjukskrivna eller förtidspensionerade som utförsäkrats och där många tvingas söka socialbidrag. Nedmonteringen av de gemensamma trygghetssystemen – som a-kassa och socialförsäkring – drabbar i högre grad kvinnor än män.

Det finns vissa olikheter i mäns och kvinnors sjukdomsbild. Förutom sjukdomar i rörelseorganen och allmänt högre sjuktal drabbas betydligt fler kvinnor av psyko-sociala diagnoser. Sjukdomar och diagnoser som inte alltid syns men som gör många kvinnor oförmögna att arbete. Nu ska alla ut oavsett sjukdom – även de bevisligen riktigt sjuka. Så som Sara Sundlin, vars fall TV4 visade den 9 juni.

Är det här en rimlig tolkning av reglerna? frågade reportern. – Det är ingen tolkning, det är fakta, sa Maj-Lis Bjurström, t.f enhetschef Försäkringskassan i Norrtälje till TV4. Just precis så är regeringens sjukförsäkringspolitik. En kollektiv utförsäkring istället för individuell prövning.

Sara låg nedsövd i månader – nu nekas hon sjukpenning

Regeringens politik har gjort Sverige mindre jämställt

05 juni 2010

Varifrån kommer våldet?

73-åriga Elsie skulle bara plocka liljekonvaljer. Hon hittades dräpt. Av en 21-åring. Varför? frågar vi oss. Det kan röra sig om en, genom alla år, obehandlad psykisk störning. Eller oförrätter som upplevts så kränkande genom åren att gärningsmannen ville hämnas. 21-åringen beskrivs ha mycket ilska inom sig.

Någonstans måste det gå att finna orsaken till oprovocerat våld bland unga.Det lilla barnet föds inte ondskefullt. Det utvecklar det beteendet i samspel eller brist därpå med sin sociala omgivning. Under hela sin skoltid betraktades han som lite udda och höll sig mest för sig själv. På gymnasiet brukade han hänga på oss andra killar på rasterna och han var väl rätt okej, även om vissa retade honom, säger en klasskamrat. Men han beskrivs också som tillbakadragen. Och han blev mobbad.

Landets kommuner har under årens lopp sparat genom att minska på antalet skolkuratorer, speciallärare, skolvärdar och andra kategorier av skolpersonal, som i första hand arbetar med elever som har störst behov av vuxenstöd.

I forskningen har man sedan länge betraktat skolfrånvaro eller avvikande beteende som en viktig markör för allvarlig ohälsa med bristande välbefinnande, risktagande beteende, vantrivsel och livsleda. Det måste skolan bättre uppmärksamma.

Vi vet ännu inte varför 21-åringen dödade Elsie. Förmodligen kommer han att genomgå en sinnesundersökning. Men det är också viktigt att kartlägga hans liv bakåt under skolåren. För att samhället ska lära sig.Det är kriminalitet vi ska bekämpa. Det gör vi bl.a. genom förebyggande insatser och genom att se till att de socio-ekonomiska resurserna används där de som bäst behövs. Vi måste motverka mobbning och utanförskap redan i förskolan. Det förringar inte det brutala brottets art men borde vara en markör för att tillsammans motverka fler brott.

Arbetet kring elever som mår dåligt måste utgå från en grundläggande psykosocial utredning,som förutsätter en samverkan mellan skolans pedagoger och elevhälsan, ett fungerade samarbete med socialtjänsten och vårdnadshavaren men också utifrån vilket stöd eleven har i skolan.

Se länk. Exemplet kommer från Stockholm men eftersatta behov finns i hela landet. Utsatta elever får för lite stöd.